Den frusna nattugglan Desideria (Désirée) på sitt Rosersbergs slott
Med anledning av TV-serien Drottningarna, fortsätter Statens fastighetsverk att besöka platser i vår förvaltning som varit viktiga i deras liv. En höstruskig torsdag besöker vi Rosersbergs slott och berättar om en frusen nattuggla som sist av allt hade tänkt sig att bli drottning av Sverige.
Hon kallar det ”vargarnas land”. Den 6 januari 1811 klockan elva på kvällen anlände Sveriges nya kronprinsessa till ett mörkt och kallt Stockholm. Under resan hade kvicksilvret sjunkit under minus tjugo och ett ögonvittne berättar att ”den stackars prinsessan, fastän insvept i otaliga pälsar, led därav till den grad, att hon storgrät”.
Désirée Clary är dotter till en välbärgad sidenhandlare från Marseille och en gång förlovad med självaste Napoleon. Till Sverige kommer hon som hustru till Jean Baptiste Bernadotte, han som blir Karl XIV Johan. De första månaderna i Sverige blir så katastrofala att hon reser tillbaka till Paris och kommer inte tillbaka förrän sonen Oscar gifter sig 1823. I samband med återkomsten låter kungen ställa i ordning sängkammaren på bilden åt Desideria, som hon nu kallas, i drottningens svit på sitt favoritslott Rosersberg.
Drottningens svit på sitt favoritslott Rosersberg. Foto: Lennart Durehed
Men hon känner sig sällan riktigt hemma i Sverige. Kanske är det känslan av att inte riktigt passa in som gör att hon med tiden blir en smula excentrisk. Hon är vaken på natten och sover till sent. Uppvärmning är därför föga förvånande en stor kostnad i räkenskaperna. Man hittar även återkommande kostnader för risgryn och ärtor till drottningens fåglar. Att hålla fåglar i bur har en lång tradition och i parken planerades en voljär (fågelbur) i form av en turkisk paviljong. Men hon omger sig också av hönsfåglar, svalor och papegojor som får röra sig fritt i rummen. Trots sin förkärlek till bevingade djur är hon förskräckligt rädd för fladdermöss. Vid nattliga promenader i parken har hennes hovdamer i uppdrag att vitklädda gå först med lyktor för att skrämma bort dem.
Vid kungens död 1844 väljer Desideria Rosersbergs slott som änkesäte och här fortsätter hon sitt nattliga regemente. I mörkret vandrar hon i rummen, ett ljus kastar skuggor över möbler och förgyllningar. Mot empirens färgstarka sidentyger har hon låtit hänga porträtt av kära familjemedlemmar och barnbarn, för med tiden har hon blivit stammoder till en helt ny kunglig ätt. Hon har till och med hunnit närvara vid dopet av sitt barnbarnsbarn Gustav (som blir Gustav V). När Desideria dör i december 1860, stannar tiden här ute på Rosersberg.
Rosersbergs slott
Rosersbergs slott är kanske det kungliga slott som har förblivit mest okänt för en större allmänhet, trots att många har vistats där under sin utbildning vid Infanteriets skjutskola, Civilförsvarsskolan eller Räddningsverket.