Att hyra, arrendera eller ha nyttjanderätt

Att upplåta en lokal, bostad, markarrende eller jakträtt innebär att man låter någon annan nyttja detta utan att äganderätten till det nyttjade därmed överlåts. Upplåtelse kan till exempel ske genom uthyrning.

Huvudregeln är att alla SFV:s upplåtelser ska ske på marknadsmässiga villkor oavsett om upplåtelsen sker till statlig myndighet, kommun eller till enskild. Affärsmässighet och likabehandling styrs genom krav på att prissättning sker i enlighet med objektiva marknads- och skälighetsbedömningar samt anpassning till regionala överenskommelser om bruksvärdesnivåer. Som framgår nedan finns dock undantag från denna huvudregel.

Samtliga brukare, oavsett avtalsform, ska informeras om upplåtelsesobjektens natur- och kulturhistoriska värden och vad eventuellt skydd innebär för nyttjandet av byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden.

Regeringen beslutade 2001 att de fem kulturinstitutionerna Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet i stället ska betala en kostnadshyra för sina respektive huvudbyggnader. En kostnadshyra är en hyra baserad på den faktiska kostnaden för att fastigheten men inga medel avsätts för kommande investeringar och därför höjs hyran vartefter man gör investeringar i byggnaden.

Permanentbostäder

Med permanentbostad avses när fastighetsägaren upplåter en bostadslägenhet i sin fastighet till någon för varaktigt boende utan tidsbegränsning.

I Sverige tillämpar vi som huvudregel ett bruksvärdessystem som grund för bostadshyressättningen. Bruksvärdet kan idag likställas med den hyra som det kommunala bolaget på orten tar ut för likvärdiga lägenheter.

Lokaler

Befintliga hyresgäster med expansionsbehov lämnas företräde till lämpliga objekt. Marknadshyra ska fastställas med stöd av externa värderingsinstrument. Kan hyresbelopp och andra villkor inte fastställas på marknadsmässiga grunder ska de fastställas efter vad som kan anses skäligt. Annars annonseras en ledig lokal som regel här på vår uthyressida eller på annat lämpligt sätt. 

Statliga hyresgäster

Upplåtelse till andra myndigheter hanteras på i stort sett samma sätt som andra upplåtelser, trots att det egentligen är överenskommelser där båda parter är staten. Eventuella tvister mellan SFV och en statlig hyresgäst kan inte avgöras i domstol utan får lyftas till högre nivå hos hyresvärd och hyresgäst och slutligen till regeringen. I hyresavtal med Marknadsanalyser ska genomföras genom värderingsföretag på orten.

Länsresidens

Enligt förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion är Landshövdingen skyldig att bo i den tjänstebostad som anvisas honom eller henne. Representationsdelen ska vara försedd med möbler och annan inredning enligt inventarieförteckning som Statens fastighetsverk ajourhåller.

Fritidsbostad

Med fritidsbostäder avses sådana bostäder som inte är inrättade för helårsboende.

Vi har inget kösystem, en ledig fritidsbostad annonseras här på vår uthyressida och eventuellt på annat lämpligt sätt.

Hyressättningen görs genom en skälighetsbedömning. Bruksvärdeshyra eller marknadshyra tillämpas inte för fritidsbostäder. Hyresnivån kan sättas genom anbudsgivning.

Arrendeavtal 

Ett arrende är en upplåtelse av jord mot ersättning. Fastighetsägaren som upplåter marken för arrende kallas för jordägare. Du som får tillgång till marken kallas för arrendator. Det finns fyra olika typer av arrende.

Jordbruk

Jordbruksarrende utmärks genom skriftligt avtal för brukande av jord mot ersättning. Även upplåtelse av betesmark räknas som jordbruksarrende. Annonsering av ledigt jordbruksarrende annonseras här på vår uthyressida, och eventuellt på annat lämpligt sätt. Prissättning sker genom anbudsförfarande med fri prövningsrätt.

Bostad

Ett bostadsarrendeavtal utmärks av att upplåtelsen sker genom skriftligt avtal mot ersättning av mark för annat ändamål än jordbruk. Arrendator ska enligt arrendeupplåtelsen ha rätt att på arrendestället uppföra eller bibehålla bostadshus för bostad åt arrendator och honom eller henne närstående, vilket innebär att arrendator måste vara fysisk person. Bostadsarrendet (marken) medföljer ägaren av byggnaden på ofri grund.

Anläggning

Ett anläggningsarrendeavtal utmärks av att upplåtelsen sker genom skriftligt avtal mot ersättning av mark för annat ändamål än jordbruk där arrendatorn har rätt att för förvärvsändamål (kommersiell verksamhet) uppföra eller bibehålla byggnad. Upplåtelser sker huvudsakligen efter förfrågan och prissättning görs utifrån skälighetsbedömning.

Lägenhet

Ett lägenhetsarrende föreligger när mark upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk och upplåtelsen inte är bostadsarrende eller anläggningsarrende. Nyttjanderättshavaren saknar besittningsskydd och det råder avtalsfrihet avseende avtalstid, förlängningstid och uppsägningstid. Upplåtelser sker huvudsakligen efter förfrågan och prissättning görs utifrån skälighetsbedömning.

Tomträtt

Grund för beräkning av tomträttsavgälden är markvärdet och avgäldsräntan. SFV följer alltid den avgäldsränta som fastställts av rättspraxis genom domstol.

Nyttjanderättsavtal

Nyttjanderätter som inte är hyra, arrende eller tomträtt brukar ha benämningen allmän nyttjanderätt. Upplåtelser kan tecknas i form av nyttjanderättsavtal för till exempel skogsavverkning, jakt, fiske och förläggning av ledningar i mark. Den upplåtna rättigheten är inte förenad med rätt att i övrigt nyttja fastigheten. Upplåtelser sker huvudsakligen efter förfrågan och prissättning görs utifrån skälighetsbedömning.

Tillfälliga upplåtelser

Med tillfälliga upplåtelser avses korttidsuthyrning av byggnad, del av byggnad eller mark för till exempel filminspelning, fotografering eller evenemang. Evenemangen kan vara musik, teater, sport eller liknande sammankomst av både publik och privat karaktär. Upplåtelsetiden kan handla om ett par timmar eller flera månader men är alltid tidsbegränsad. Avtal upprättas i form av nyttjanderättsavtal – avtal om tillfällig upplåtelse. På sidan för tillfälliga upplåtelser hittar du kontaktinformation om du är intresserad av hyra.

Kunglig dispositionsrätt

Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen och kungafamiljen har rätt att använda de kungliga slotten – men slotten och dess omkringliggande markområden ägs inte av kungen utan av staten. Bostäderna, som ligger inom slotten och dess markområden, bebos till största del av Kungliga Hovstaternas personal, som får använda bostäderna under sin tjänstgöringstid vid Hovstaterna.

Den kungliga dispositionsrätten utgår från en överenskommelse från 1809 mellan dåvarande kung och riksdagen. Den innebär att avkastningen från ett antal inkomstbringande egendomar och fastigheter överlämnades från kungen till staten. I utbyte fick monarken ett årligt anslag, samt rätt att disponera ett antal slott och fastigheter. Även stora delar av Djurgården i Stockholm tillföll staten. Denna överenskommelse har setts över, förändrats och bekräftats vid ett flertal tillfällen sedan den slöts.