Fem finalister till Helgopriset 2023

– Att välja ut de nominerade bidragen har varit ett grannlaga jobb. Bredden har varit stor – från mindre restaureringar till stora komplexa om- och tillbyggnadsprojekt. Det har varit en successiv gallring där vi besökt ungefär hälften av projekten, säger ordförande i juryn Karin Svenonius, arkitekt och kulturarvsspecialist.

Nedan presenteras de nominerade. Vinnaren presenterades vid en prisceremoni den 21 november 2023.

Kulturhuset, Stockholm

Motivering: Restaureringen av Kulturhuset visar på värdet av att långsiktigt och med varsam hand tillvarata, modernisera och förvalta ett ikoniskt byggnadsverk, som är av stor betydelse för många människor och det moderna kulturarvet. Kulturhusets öppna verksamhet stöds av små, men väl utförda, förändringar i den rumsliga organiseringen.

Arbetet med att tillvarata, rensa och ibland bevara skavanker, och att försiktigt infoga tekniska installationer, vittnar om en ömsint och mogen inlevelse i byggnadens historia och dess förändringar över tid.

En besökare idag anar nog inte vilken möda som lagts ner. Den nya glasfasaden mot Sergels torg har bättre tekniska egenskaper och är mer transparent, en utveckling som tar fasta på ursprungsarkitekten Peter Celsings vision om ett öppet och genomsiktligt hus. Resultatet säkerställer för lång tid att ett hus för kulturen finns öppet och tillgängligt mitt i stadens kommersiella centrum.

Fakta

• Ursprungsarkitekt: Peter Celsing
• Byggår: 1971
• Ombyggnadsår: 2020
• Arkitekt: Per Ahrbom, Pernilla Remröd
• Byggherre: Stockholms fastighetskontor

Klosterhuset, Vreta kloster

Motivering: Med utgångspunkt i ett gediget förarbete av en grupp studenter på Kungliga Konsthögskolan har Klosterhuset förtjänstfullt restaurerats och bidrar idag till att utveckla besöksmålet kring den medeltida anläggningen vid Vreta kloster. De självständiga, enkla och precisa tilläggen till Klosterhuset är tydligt avläsbara samtidigt som de förstärker upplevelsen av byggnadens ursprungliga form och uppbyggnad.

Bearbetningen av bebyggelsen synliggör och inordnar sig också i den tradition som präglar platsen och byggnaderna genom Sigurd Curmans omfattande restaureringsarbeten från tidigt 1900-tal.

Förutom att aktivera Klosterhuset som länge stått oanvänt – utan att äventyra det historiska tidsdjupet och de kulturhistoriska värdena – görs ett tillägg i form av en lågmäld och omsorgsfullt utformad förrådsbyggnad, med rödfärgsstruken limträpanel, som utan åthävor inordnar sig i helhetsmiljön.

Fakta

• Var: Vreta Kloster
• Ursprungsarkitekt: Okänd
• Byggår: 1200-talet
• Ombyggnadsår: 2017–2019
• Arkitekt: Magnus Almung, Tengbom Arkitekter
• Byggherre: Svenska kyrkan

Lunds domkyrka, Lund

Motivering: Helgo Zettervalls karaktäristiska, men felaktigt konstruerade och läckande, torntak har efter lång tids tillfälliga åtgärder fått en ny konstruktion och taktäckning. Genom en undersökande metodik, miljövänliga material och skickligt hantverk bevaras och utvecklas omistliga arkitektoniska värden, inte minst avseende Lunds stadsbild.

Särskilt värdefulla är de nytänkande materialval som genom att prövas i detta sammanhang blir till föredömliga exempel på tekniska landvinningar.

Resultatet är en kvalificerad och minutiös restaurering som i sin tur tar stöd i och bidrar till det lokala engagemanget i kyrkobyggnaden och den unika kulturmiljön.

Fakta

• Var: Lund
• Ursprungsarkitekt: Donatus
• Byggår: 1100-talet
• Ombyggnadsår: 2022–2023
• Arkitekt: Erik Wikerstål, Tengbom Arkitekter
• Byggherre: Domkyrkorådet i Lund

Måseskärs fyr, Orust kommun

Motivering: Fyren som byggnadstyp utgör en hörnsten i det historiska kustlandskapet, omhuldad och betydelsefull som symbol för många människor; ett landmärke som inte bara berättar om sjöfartens betydelse genom tiderna, utan även om fyrvaktarfamiljernas liv på dessa platser.

Åtgärderna i samband med restaureringen präglas av ovanligt högt hantverkskunnande och materialkännedom.

Det är särskilt angeläget att uppmärksamma ambitionsnivån med restaureringen i ljuset av att många fyrar, i likhet med Måseskär, utgör en hotad byggnadskategori.

Den föredömliga restaureringen av Heidenstamsfyren på Måseskär låter oss besökare uppleva 1860-talets sinnrika ingenjörskonst så nära ursprunget som möjligt.  

Fakta

• Var: Måseskär, sydväst om Orust
• Ursprungsarkitekt: Axel Otto Alrutz
• Byggår: 1865
• Ombyggnadsår: 2022–2023
• Arkitekt: Dan Wenner och Lisa Berglund, Mats Fredriksson Arkitektkontor
• Byggherre: Sjöfartsverket

Norrköpings krematorium, Norrköping

Norrköpings krematorium

Motivering: Krematoriet i Norrköping har moderniserats och byggts till för att återigen bli en väl fungerande arbetsplats och byggnad i tiden. Anläggningen från trettiotalet, som var modern när den invigdes, försågs då med en framträdande ceremonibyggnad, medan de tekniska funktionerna doldes i nedre plan.

Genom restaurering av Kurt von Schmalensees ursprungliga byggnader har de kulturhistoriska värdena återtagits och förstärkts genom att bland annat korfönstret och delar av loggian återställts.

Nya byggnadsvolymer är utformade med stor hänsyn till både den ursprungliga arkitekturen och det lätt kuperade landskapet. Betraktad på avstånd trappar anläggningen följsamt ned från den ursprungliga ceremonibyggnaden på höjden. Resultatet av ombyggnaden ger en värdig hantering och god arbetsmiljö. Bebyggelsen tecknar ett finstämt möte mellan nytt och gammalt i en väl gestaltad helhet utan baksidor.  

Fakta

• Var: Norrköping
• Ursprungsarkitekt: Kurt von Schmalensee
• Byggår: 1938
• Ombyggnadsår: 2021–2022
• Arkitekt: Felix Lotz, Mats Fredriksson, Amanda Rehn, Fredriksson arkitektkontor
• Byggherre: Norrköpings pastorat

Helgoprisets jury:

• Karin Svenonius, arkitekt SAR/MSA, kulturarvsspecialist, SFV (ordförande)
• Malin Lindström, arkitekt SAR/MSA, kulturarvsspecialist, SFV
• Gustav Vrang, arkitekt SAR/MSA, förvaltare, SFV
• Lone-Pia Bach, arkitekt SAR/MSA, professor i restaureringskonst, Konsthögskolan
• Ethem Erdogan, arkitekt SAR/MSA, utsedd av Sveriges arkitekter
• Kersti Lilja, byggnadsantikvarie, utsedd av Riksantikvarieämbetet 

Processledare har varit: Julia Hertzman, arkitekt SAR/MSA