Att uppföra ett residens åt landshövdingen i Kronobergs län har inte varit en enkel uppgift. Flertal gånger sedan 1600-talet har residens efter residens fallit offer för stadsbränder.
1639 delades det småländska hövdingadömet i två län – Jönköping och Kronoberg. Landshövdingen slog sig ner i Växjö och man började uppföra ett residens vid Stortorget, som brann 1658.
1674 byggdes ett nytt residens väster om torget, men även detta blev brandoffer 1690. Ett nytt kungshus var färdigt 1697, men det innehöll bara ämbetslokaler.
Omkring 1690 blev Kronobergs kungsgård landshövdingens bostad. Karl XI:s indelningsverk hade införts och det innebar att kronans befattningshavare skulle ha sin utkomst av jordbruket. Kronoberg förblev landshövdingebostad fram till 1848 och var sedan landshövdingarnas sommarställe fram till 1880. Kronobergs kungsgård ingick i landshövdingens löneinkomster ända till 1911.
Carl Hårleman
Kungshuset vid torget revs 1748. Carl Hårleman fick i uppdrag att rita ett nytt residens, men bara flyglarna byggdes. De förstördes i den stora branden 1799. Även nästa residensbyggnad förstördes av en eldsvåda 1838.
Trägolv i original i Växjö residens. . Foto: Emma Österberg
Nytt residens
1843 drabbades Växjö av den värsta brandkatastrofen i stadens historia. Året därpå gjordes en ny stadsplan med breda gator. Kronan fick en stor tomt på norra sidan av Stortorget och här byggdes 1844–48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Byggnaden är uppförd i tegel i två våningar i senempire. Fasaderna putsades och avfärgades, förmodligen i en gul kulör.
På bottenvåningen fanns länsstyrelsens lokaler och en trappa upp landshövdingens våning som omfattade 24 rum. Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. Dessutom uppfördes två envåningsflyglar som rymde uthusfunktioner, till exempel stall, vagnshus, kuskbostad och tvättstuga.
Ombyggnader under 1900-talet
Foto: Anna Edemo
På andra sidan torget byggdes Stadshuset 1849–52 som en pendang till residenset efter ritningar av Theodor Ankarsvärd. Residensets trädgård anlades från början av Gluntarnes diktare Gunnar Wennerberg som var landshövding 1875-88.
Omkring 1900 gjordes en del ombyggnader och bland annat ersattes trädgårdsmuren i norr av den nuvarande envåningslängan ritad av Erik Josephsson. Under 1940-talet byggdes ekonomiflyglarna om och till för att användas av länsstyrelsen. Arkitekt var länsarkitekt Hans Lindén.
Interiörer och inredning renoverades mellan 2001 och 2003.
Residenset i Växjö är statligt byggnadsminne sedan 1935.