Den pågående fasadrestaureringen av Stockholms slott är den största i modern tid, hela restaureringen beräknas ta nästan 50 år. I restaureringsarbetet åtgärdas slottets skadade fasadsten på olika sätt. De mest skadade fasadstenarna byts ut, andra stenar huggs om och återmonteras. Vid behov åtgärdas även plåtdetaljer och fönster. I samband med restaureringen har ett större putsprov gjorts. Valet av kulör – en varmrosa ton som står sig fint mot stenen – var komplext och baserades på estetiska, historiska och tekniska grunder.

Fasadrestaureringen på Stockholms slott är nu inne i etapp nio av totalt 22. Denna etapp beräknas vara klar till sommaren 2024.

En stor byggställning till höger i bild, framför Stockholms slott som har en rosabrun rikt smyckad fasad. I förgrunden en staty föreställande Karl XIV Johan på en häst.

Södra valvet på slottets södra fasad beräknas vara klar till sommaren 2024. Foto: Emma Österberg, SFV

Etapp 9: södra valvet på södra fasaden

Vid arbetet med etapp nio kommer södra valvet på slottets södra fasad ut mot Slottsbacken att få sig ett lyft. Bland annat kommer de sex metallskulpturerna, som kallas trofégrupper, att restaureras av en metallkonservator. 

Även fasadrenoveringens stenhuggare kommer få mycket att bita i under etapp nio, då fasaden här mestadels består av sten och inte innehåller så mycket putsarbeten som vid tidigare etapper.

Arbetet med etapp nio ska vara färdigt till sommaren 2024, därefter ska resterande etapper på södra fasaden utföras med en beräknad sluttid vid årsskiftet 2027–28.

Etapp 8: restaurering av västra fasadens mittparti

Etapp åtta i restaureringsarbetet påbörjades hösten 2019. Den här delen av den västra fasaden, som även är ingången vid slottets yttre borggård, är rikt utsmyckad. Här finns bland annat tio stycken karyatider (kvinnoskulpturer), var och en fem meter höga. Vi hittar även nio stycken reliefmedaljonger med porträtt och namn på svenska regenter. Delar av den västra fasaden putsades med en stenimiterande puts som ska efterlikna sandstenens släta yta avseende struktur och kulör. Arbetena med etapp åtta och den västra fasaden avslutades i slutet av 2021.

Bild på slottets västra fasad, tagen nerifrån marken. Till vänster täcker en byggnadsställning stor del av fasaden, till höger i bild den del av slottet som är färdigrestaurerat.

Fram till slutet av 2021 restaurerades mittpartiet på den västra fasaden av Stockholms slott. Foto: Emma Österberg

En av slottet karyatider, byggd i sten. Hennes hand är avhuggen på grund av att stenen har skadats.

En av tio karyatider på slottets västra fasad som med tiden har blivit svårt skadad. Foto: Emma Österberg

Etapp 6 och 7: nordvästra flygeln och delar av västra fasaden

I september 2016 påbörjades arbetena med nordvästra flygeln. Här har SFV bland annat bytt sten ovanför sockelnivå. I den efterföljande etappen restaurerades de yttre delarna av västra fasaden, denna etapp inkluderade även flygeln som vetter mot Slottsbacken. När arbetet med mittparitet (etapp 8) är klart kommer hela fasaden mot yttre borggården att vara färdigställd och tillsammans med Högsvaktsflygeln och Kommendantsflygeln bilda en helhet.

Se inslag från TV4 den 7 mars 2017 om de arbetena.

Två personer jobbar med att sänka ner en stor sten på rätt plats. Stenen hålls upp av en rejäl krok.

Bit för bit rustas Stockholms slott upp. Foto: Emma Österberg

Etapp 3 och 4: putsprov

Under etapp tre och fyra gjorde SFV 2014 ett prov av putsen på slottet för att få fram dess tekniska egenskaper. Putsens kulör hade urlakats under årens gång och upplevdes som smutsig och ojämn. Under projektet får slottet ett nytt ytskikt i varmrosa kulör, etapp för etapp.

Restaurering av fasaderna

Fasaderna på arkitekten Nicodemus Tessin den yngres romerska palats i barockstil, Stockholms slott, är utsmyckade med många detaljer av gotländsk sandsten. Redan på 1770-talet upptäcktes dock att den porösa stenen vittrade och allt sedan dess har stenen bytts, lagats och förstärkts med varierande resultat. 2005 föll en balusterdocka från taket och den akuta utredning som då genomfördes visade att stenen generellt var i ännu sämre skick än befarat. Efter inventeringar och förarbete påbörjades arbetet på allvar 2011 med en första provetapp.

Den pågående fasadrestaureringen är den största i modern tid och beräknas ta cirka 25 år. Arbetet planeras i 22 etapper som förväntas ta cirka ett år vardera.

Skiss över Stockholms slotts renoveringsetapper.

Skiss över etappindelningen för restaureringen av Stockholms slott. Foto: Annika Gudmundsson, illustratör

Varför tar arbetena så lång tid?

Varje sten är unik till form, färg och yta. De ska måttas, mallas och huggas individuellt för hand. Det är ett tidskrävande och tungt hantverk. En sten kan väga upp till ett och ett halvt ton. Skalan är också nästan ofattbar, fasadytan är 30 000 kvadratmeter. Samtidigt som stora arbeten pågår ska Slottet fungera för representation, som arbetsplats och som besöksmål för cirka 800 000 personer årligen.

Varje sockelsten väger ett kvarts ton. Att bara få loss en sten av den här storleken kräver två man och tar kanske upp till en dag att genomföra. Det är först när man tittar på varje enskild del som man kan få en uppfattning och samtidigt förståelse för varför det här arbetet är så tidskrävande.

Lotta Günther, förvaltare vid Statens fastighetsverk

Slottet i siffror

Total mängd fasad: ca 30 000 kvm
Fönster: 972 stycken
Fönsterrutor: 31 600 stycken

Fristående skulpturer: 28 stycken
Balusterdockor: 717 stycken
Konsolvoluter: 242 stycken

Total mängd fasadsten: ca 10 000 kvm
Total mängd puts: ca 10 000 kvm
Fönster och portar: ca 7 500 kvm

Film om fasadrestaureringen och slottets historia.

I filmen från Kulturnatt Stockholm (24 april 2021) tas du med bakom byggnadspresenningen på västra fasaden för att gå in på ”bara skinnet” på några av slottets allra finaste stenarbeten – Karyatiderna.

Vill du veta mer?

Lär dig mer om restaureringen Slottets fasader – att restaurera ett nationalmonument (PDF 1,3 MB)

Valet av slottets kulör – en varmrosa ton som står sig fint mot stenen – är komplext och baseras på estetiska, historiska och tekniska grunder. Under 2014 genomfördes ett första större putsprov. Läs mer om putsen och slottets färg genom historien (PDF 541 kB).

Läs mer om slottets fasadrenovering i Kulturvärden nummer 1, 2020, i reportaget "Ansiktslyft på Stockholms slott".

Fakta

Projektinformation:

Byggherre: Statens fastighetsverk

Projektledare: Magnus Roos

Entreprenörer:

M3 Bygg AB.

Närkesten Entreprenad AB.

Stenhuggeriet Norden, Herlev, DK.

Larsson Örnmark Målerifirma AB, Hägersten.

Puts och Plattsättning AB, Stockholm.

Stenvikens Plåtslageri, Bromma.

Bilder

Ansiktet på en karyatid på slottets fasad. I bakgrunden byggnadsställningar.

Slottets västra fasad är rikt utsmyckad med bland annat tio karyatider, var och en fem meter höga. En karyatid är en kvinnoskulptur, ordet kommer från grekiskan och betyder ”flicka från staden Karyai”. . Foto: Mia Fernlund

Närbild på koppardetaljer på slottets plåttak.

Det är många detaljer på slottet som ska ses över och bevaras. Foto: Katrin Furustig

Närbild på detaljer på slottets fasad.

Slottet är rikt på fasaddekor. Foto: SFV

Takräckena på Stockholms slotts tak.

Uppe på slottets tak renoveras takräckena. Foto: Victor Frosteryd

Två balusterdockor på ett bord med skyddsplast i ena änden.

Så kallade balusterdockor, redo att monteras. Foto: Emma Österberg

Flertal pallkragar fulla med stora block av sten.

Stenblocken fraktas från Schweiz till en stenfirma utanför Köpenhamn, där varje sten måttas, mallas och huggs för hand. Därefter fraktas stenarna till ett lager i Kumla innan de hamnar på förvaringsplatsen utanför slottets borggård. Foto: Emma Österberg

Närbild på en sten med vackra, snirklande mönster som har huggits ut.

Stenens detaljer huggs ut för hand. Foto: Emma Österberg

Visa bildspel

De nya, restaurerade detaljerna av sten är ljusa i färgen men med tiden kommer de att få en liknande, gulaktig nyans, som de gamla delarna.

Närbild på uthuggna detaljer ur stenblock.

Så kallade akantusblad är en av många detaljer som huggs ut för att smycka slottets fasader. Foto: Emma Österberg