Nationalmuseum färdigrenoverat

SFV renoverade Nationalmuseum med omsorg och tack vare modern teknik och innovationer kunde en fullt modern museibyggnad utvecklas, samtidigt som de kulturhistoriska värdena hade bevarats. Nedan följer ett utdrag ur arbetsprocessen 2014–2017:

2017: Full fart i slutskedet

I början av 2017 pågick golvläggning, målning av ytskikt och montering av installationer, fönster och dörrar, samt ett stort konservatorsarbete i övre trapphallen.

I maj flödade ljuset åter in i byggnaden efter att den gamla hörsalen hade rivits och fönster som hade varit igensatta åter öppnats upp, vilket gjorde att även utställningssalarna nu kunde bada i ljus. Flera av salarna hade fått sin nya färgsättning, som ska framhäva konsten på ett nytt sätt. Andra delar av museet hade fått tillbaka sin ursprungliga färgsättning efter att konservatorer hade gjort färgundersökningar. Stora trapphallen hade rengjorts bit för bit, detaljerna framhävs nu tydligare.

Det var fortfarande ett par månader kvar innan museet kunde lämnas över till hyresgästen men på några ställen kunde man börja skönja resultatet. Den utvändiga fasad- och takrenoveringen var klar. Inne i byggnaden arbetade cirka 280 personer, allt från smeder, målare och ställningsbyggare till konservatorer samt en projektorganisation som såg till att allt gick enligt plan.

Överlämning till hyresgästen

Hösten 2017 var det fortfarande full produktion i byggnaden men bit efter bit färdigställdes museet. På de övre planen arbetades det med installationer parallellt med att byggnadsarbetet fortsatte längre ner i huset. Annexet renoverades i full fart och i stora trapphallen pågick konserveringsarbeten. I några salar hade golven hunnit oljats in. Besiktningar och injusteringar hade gjorts och planeringen för hyresgästens inflytt pågick.

I slutet av 2017 lämnade SFV över byggnaden till hyresgästen, som då arbetade ungefär ett år med installationer och utställningar. Den 13 oktober 2018 kunde Nationalmuseum öppnas igen.

2016: Nya Nationalmuseum växte fram

I augusti 2016 hade projektet pågått i drygt två år och gick framåt med full fart, allt för att åter göra Friedrich August Stülers byggnad till Sveriges mest moderna museum. Vid det här laget började arbetet övergå till återställningsfasen och på sina håll kunde man börja ana slutresultatet. Taket var klart och hade, förutom tilläggsisolering och nya kopparplåtar, även fått en lokal reningsanläggning installerat. Reningsanläggningen tar hand om regnvatten och renar det från kopparjoner.

Vid det här laget var även fasadrenoveringen på den norra delen av fasaden klar, trasiga stenar hade bytts ut och fasaden hade tvättats och blästrats och återfått sin ljusare ton. Samma restaurering väntade då den södra sidan av Nationalmuseum. I museiparken hade byggnaden som används för servicefunktioner till museet skapats, Den är gjord i betong, med flätmönster, och ritad av Wingårdhs arkitekter.

Ljusgårdarna återuppstod

I ljusgårdarna, som sprängdes djupare för att gömma de omfattande el- och klimatinstallationerna under det synliga golvet, hade arbetet kommit så långt att bjälklagen hade gjutits. Renovering och komplettering av väggar och renovering av puts pågick. Den befintliga putsen ersattes med akustikputs för en bättre ljudmiljö. Hisschakt byggdes för den specialdesignade hissen, som är stor nog att rymma en hel busslast besökare.

Nationalmuseum i nytt ljus

I oktober 2016 kom takkonstruktionerna av stål på plats över de två ljusgårdarna på Nationalmuseum. En månad tidigare kom de 25 ton tunga konstruktionerna på en stor pråm för att lyftas på plats av en specialkran – ett svårt precisionsarbete och ett stort steg i projektet. Glasen fästes in i konstruktionen för att göra taket tätt. I varje ruta av konstruktionen sattes små pyramider av glas in, för att spegla ljuset ner i ljusgårdarna.

En av de största förändringarna med renoveringen är att ljuset åter flödar in i museet genom byggnadens 300 fönster. För besökaren kommer det att förstärka upplevelsen av konsten men också byggnadens fina placering i Stockholm.

När museet fick elektriskt ljus på 1920-talet började fönster efter fönster att sättas igen, till viss del för att skydda konsten från det starka solljuset. I dag finns specialglas som fångar farligt solljus, vilket är vad SFV har valt till Nationalmuseum.

– Vi kommer också att ha avancerade solskyddsgardiner som samtidigt som de filtrerar ljuset gör det möjligt att skönja såväl väder som miljön utanför, sa Cecilia Brännvall, projektchef för renoveringen av Nationalmuseum.

2015: Markarbeten och fasad- och takrenovering 

Det spontningsarbete (nedslagning av järnbalkar i marken) som pågick under höst och vinter 2014 blev klart första kvartalet av 2015. De utvändiga markarbetena fortsatte med tätning av spont, tätning av berggrunden och bortforsling av jord.

Under mars 2015 inleddes fasadarbeten, vilket innebar att dålig fasadsten byttes ut mot ny. Arbetet började till vänster om museets huvudentré och fortsatte medsols runt byggnaden. Den nya stenen är ljusare än den gamla men med tiden kommer den att mörkna och närma sig den gamla stenens färg.

Även arbeten med taken inleddes under mars, med rivning av det befintliga koppartaket, som gjordes bland annat för att kunna energieffektivisera genom tilläggsisolering. Taken fick så småningom nya kopparplåtar.

Invändig rivning och sprängning

Vid det här laget hade den gamla hörsalen/södra ljusgården till stor del rivits inför återställandet av den gamla fasaden och golv hade rivits upp för att ge utrymme åt el och teknik. Sprängningsarbeten pågick inne i museet, bland annat för att ge plats för nya teknikutrymmen. Detta skedde med stor försiktighet för att förhindra att byggnaden och den väggfasta konsten skadades. Den invändiga rivningen pågick i olika faser under hela året 2015.

Genombrott i renovering

Den väg in till Nationalmuseum som behövs för införsel av material och konst började att ta form. I slutet av oktober 2015 nåddes en ”milstolpe” då byggteamet tog sig genom grundmuren in till ljusgården. I november 2015 var den södra ljusgården helt frilagd och den invändiga sprängning och schaktning som gjordes i ljusgårdarna, för att skapa nedsänkta utrymmen för teknik under golvet, hade kommit långt. Totalt rörde det sig om cirka 9 000 m³ jord- och bergschakt som transporterades bort, vilket blev omkring 20 000 körningar ut ur byggnaden.

2014: Byggstart, förberedelser och rivning

Precis innan byggstart, i april 2014, bjöd Statens fastighetsverk in allmänheten till Hemliga rum i Nationalmuseum. Byggnaden var tom och museet hade tömts på konst men renoveringen hade ännu inte påbörjats.

Som ett första steg i det omfattande renoveringsprojektet godkände Riksantikvarieämbetet, på SFV:s begäran, att fem träd skulle fällas inför kommande grävningsarbeten. Fyra träd fälldes på grund av den framtida kulverten och inlastningen. Ett träd var i så dåligt skick att det behövde fällas då det utgjorde en säkerhetsrisk.

Spontnings- och schaktarbeten

I maj 2014 handlades Skanska upp som generalentreprenör, projekteringen blev klar och de mer påtagliga renoveringsarbetena började. Rivningsarbeten inleddes och en del av Annexet revs i början av november 2014. Nu påbörjades även förberedelser inför spontnings- och schaktarbeten. Utanför Nationalmuseum började arbetet ta form med plank och byggstängsel. Fortum utförde en fjärrvärmeomläggning på framsidan av byggnaden, mot gatan Södra Blasieholmshamnen. En bygghiss sattes upp på den norra fasaden och en stor byggkran placerades inne på gården.

Projektet i bilder

Se alla bilder

Filmer om projektet