Det svenska institutet i Rom grundades 1925 för att främja vetenskapen om antiken och "tjäna den humanistiska forskningens och konstens intressen". Än i dag är det ett fungerande forskningsinstitut.
För humanister i den eviga staden
Från den röda tegebyggnaden i Villa Borgheses utkant förbereds utgrävningar och annan vetenskaplig verksamhet, här finns akademisk undervisning i arkeologi och konstvetenskap, och här arrangeras vetenskapliga konferenser. Ett forskningsbibliotek och ett tjugotal rum och mindre lägenheter står till förfogande för gästande forskare. Verksamheten påbörjades 1926 i lokaler på via del Boschetto 68. Initiativet till detta kom bland annat från dåvarande kronprins Gustav Adolf. Ett par år senare, 1928, flyttade institutet till större lokaler i Palazzo Brancaccio.
Foto: Åke E:son Lindman
Oas vid Villa Borghese
År1937 fick institutet tillgång till en tomt i utkanten av Villa Borghese. En röd tegelbyggnad med vit travertin ritades av arkitekten Ivar Tengbom. Inredningen skapades av bl a Carl Malmsten, Märta Måås-Fjätterström och Elsa Gullberg. Våren 1940 invigdes det nya Svenska institutet i dess första egna byggnad. Bygget var finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och svenska staten hade lovat att överta kostnaderna när huset var klart. Under tiden Ivar Tengbom arbetade med ritningarna till institutet fick han kontakt med arkitekt Oskar Sitte som arbetade med det österrikiska institutet. Från Sittes projekt hämtade Sverige mycket inspiration och hjälp. Inte minst handlade det om att införliva italienska byggnadstekniker och material i bygget.
Tillbyggnader
1960-64 byggde man till en gästflygel och ett arkeologiskt laboratorium. Också detta bygge finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det ständigt växande bokinnehavet har givit anledning till flera utbygggnader. Den första byggdes 1987-88. Den senaste genomförde SFV 2007-2008 och den är byggd under marken. Där finns nu ett rymligt bokmagasin med tekniskt avancerad klimatanläggning.
Idag är Svenska Institutet i Rom hyresgäst.