Universitetslokaler i Lorensberg

Lorensbergs villastad

I slutet av 1800-talet förändrade industrialismen de ekonomiska, kulturella och sociala förutsättningarna och folkmängden ökade. På sikt resulterade detta i en förändrad stadsbild. Målet med stadsplaneringen omkring sekelskiftet 1900 var att skapa en varierad gatubild anpassad efter områdets topografi. Något som stadsplanen för Lorensbergs villastad från 1913 i allra högsta grad uppfyller. Området dominerades av påkostade, friliggande villor uppförda på 1910- och 20-talen som bostadshus för Göteborgs högre societet. Arkitektoniskt präglas området av nationalromantik, men det finns även inslag av 20-talsklassicism.

Värdefullt villaområde

Lorensbergs villaområde har en unik och homogen karaktär. Villaområdet binds samman av slingrande gator med trappor i natursten och öppna platser. Tomterna är oregelbundet formade och avgränsas av höga tegelmurar. Det är ett väl bevarat exempel på dåtidens arkitektur och stadsbyggnadsideal. Lorensbergs villaområde finns med i Göteborgs bevarandeprogram.

Idag är Göteborgs Universitet hyresgäst.

Villa Smedmark, Bengt Lidnersgatan 7

Villa Smedmarks fasader är symmetriskt arrangerade kring en betonad mittaxel. Från gatan leder en terrasserad trappa i avsatser upp till entrén som är symmetriskt placerad i en valvformad nisch med granitpilastrar. Takformen anspelar på den svenska stormaktstidens slotts- och herrgårdsarkitektur och ger gavelfasaden en imponerande höjd. Ankarsluten är synliga i fasaden. Tomten omges av en terrasserad mur i natursten som följer den kuperade terrängen och bildar en fond mot trappan som leder upp till Högåsplatsen. Huset byggdes för disponent C O Smedmark och är idag statligt byggnadsminne.

Radhus Bjerke, Dicksonsgatan 4-2

Radhuslängan på Disksonsgatan med sex fastigheter ligger på kanten av bergshöjden åt öster. Den långa tunga byggnadskroppen skapar stadga och stabilitet. Dicksonsgatan, som lång och rak löper längs med radhuset skapar en kontrast till Viktor Rydbergsgatans slingrande form. De två gavelhusen betonas genom sin höjd och storlek och fungerar som markerade avgränsningar av längan. Villa Bjerke, i norr, skiljer sig tydligt från de övriga husen genom sin tvärställda placering. Den höga branta gaveln ger byggnaden ett mäktigt intryck. Husen är individuellt utformade i nationalromantisk stil med valvformer, burspråk och verandor. Radhuslängan avskärmas från gatan genom en tegelmur. Dicksonsgatan 4 och 2 är statliga byggnadsminnen. De byggdes ursprungligen för direktör Erik Lidbeck och arkitekt Arvid Bjerke.

Villa Höglund, Viktor Rydbergsgatan 24

Villan på Viktor Rydbergsgatan 24 är placerad med gaveln mot gatan och entrén på långsidan genom en valvportal. Byggnaden har en saklig prägel med en enkel och klar uppbyggnad. Den geometriska volymkomposition framhävs och förstärks med takformen som tydligt avgränsar byggnadskroppen. Stora fönsterytor och tomtens öppna karaktär ger byggnaden ett luftigt och lätt intryck. Formspråket präglas av en avskalad klassicism med stram utsmyckning och symmetriskt arrangerade fasader. Huset som ursprungligen byggdes för direktör Linus Höglund är idag statligt byggnadsminne.