Hamneskär och Pater Noster

Ön Hamneskär ligger ungefär fem distansminuter från Marstrand i Bohuslän och är en av landets cirka 1 700 kronoholmar. Hamneskär ingår i Pater Nosterskären - skären som givit fyren dess namn. År 1977 släcktes Pater Noster och ersattes av kassunfyren Hätteberget.

Efter 30 år i mörker kastar Pater Noster åter sitt sken över havet. Fyren återinvigdes 26 september 2007 efter en grundlig renovering på fastlandet av frivilliga krafter.

Fyr i farofyllda vatten

Pater Nosterskären består av 97 öar som breder ut sig från Tjörns sydvästra udde och ner i höjd med Marstrand. Namnet är latin för Fader vår. Den första fyren i Bohuslän byggdes 1781 på Carlstens fästning i Marstrand. Fyrar var ovanliga, i början av 1800-talet fanns bara elva i Sverige och 200 i hela världen.

Pater Nosterskären har i hundratals år varit ett livsfarligt hinder för sjöfarten. Starka havsströmmar och förrädiska grund har fått många fartyg att förlisa här. I takt med industrialiseringen växte handel och sjöfart. Större och ångdrivna linjefartyg trafikerade kusten och kraven på säkerhet blev större, både från redare och sjöfolk.

Heidenstammaren Pater Noster byggd i sju sektioner

Under 1800-talets mitt byggdes många fyrar. Arbetet med att binda ihop landets kuster med fyrar leddes av fyringenjör Gustav von Heidenstam vid Lotsverket. Han konstruerade den typ av fyr som Pater Noster är, allmänt kallad Heidenstammare. Av totalt elva byggda återstår idag tio.

Fyrens konstruktion var enkel och genialisk. Den var byggd i sektioner, tre till sju, och kunde på så vis varieras i höjd. Det centrala trapptornet bars upp av stöttor av gjutjärn, sammankopplade med tunnare strävor. Fyren var lätt att resa och demonstrera och kunde därför testmonteras och godkännas innan den placerades ut. Pater Noster började lysa den 1 november 1868.

Fyrfamiljernas situation

Byggnaderna för fyrpersonalen med familjer stod färdiga 1867. Husen byggdes i fyrkant med bostadshuset. På så vis kunde man skapa lite lä till den stensatta gårdsplanen. Personalen arbetade i skift. Vid dimma skulle man signalera med klockor, kanonskott eller mistlurar. Fanns det fler än tre barn på en fyrplats krävdes skola. Den inreddes på vinden och var också lärarinnebostad. Lärarinnan ambulerade mellan flera fyrplatser. Sista året med skola var 1938.

Skeppsbrott och dramatik

Hamneskär har två mycket små naturhamnar, den ena har försetts med en liten vågbrytare. Historiskt gav de små hamnarna inte mycket lä när det blåste upp. Fyrpersonalen lyfte då upp sina båtar på land med en båtkran. Trots fyrens ledsagande ljus fanns det risk för skeppsbrott och dramatik. Det var inte ovanligt att personalen fick inhysa skeppsbrutna medan ovädret bedarrade. Räddade man liv delades belöning eller medaljer ut. Hjälpte man till att bärga last eller gods från skeppsvrak kunde man få bärgarlön.

Hamneskär ett populärt utflyktsmål

På 1980-talet övertog Statens fastighetsverk förvaltningen av de byggnader som brukats av fyrpersonalen. De renoverades senast våren 2008 och har använts som café, pensionat, kurs- och konferensanläggning.