Göteborgs Högskola grundades 1891 med en mindre filosofisk fakultet. Donationer av konsul Oscar Ekman gjorde det möjligt för högskolan att bygga ett eget hus i Vasaparken 1904–07. Placeringen på kullen i parken var omstridd.
Foto: Katrin Furustig
Byggnaden ritades av Erik Hahr och Ernst Torulf efter en arkitekttävling. De stod i början av sina karriärer och arbetet blev deras första stora projekt tillsammans. Byggnaden i rött tegel och granit har två våningar. En takbalustrad döljer taket. Fasaden är klassicistisk. Entrépartiet framhävs av kraftiga granitpelare och en monumental trappa som flankeras av två lejon.
Att byggnaden ligger i Vasaparken var inte självklart. Det fanns flera förslag och Vasaparken var ett av dem. Många stred in i det sista för att parken skulle vara kvar orörd som grönområde och menade att platsen inte var lämplig för offentliga byggnader. Men 1903, två år efter att donationen fastslagits, tog stadsfullmäktige beslut om att byggnaden skulle placeras i Vasaparken.
Dekormåleri i aulan
Den storslagna aulan pryds av dekormåleri med stiliserade växt- och djurmönster av Filip Månsson och en estradmålning av Nils Asplund som föreställer eldguden Heimdal som kulturbringare i Norden. Målerierna anses vara bland de viktigaste i konstnärernas produktion. Snickerierna är fint arbetade och gjorda i massiv ek. År 1996–97 renoverades aulan grundligt. Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé ansvarade för arbetet. Även vägg- och estradmålningarna, som är utförda i al secco- och al frescoteknik, har försiktigt renoverats. Aulan används till föreläsningar och högtidliga evenemang, till exempel professorsinstallationer och promotioner.
Foto: Anders Bodin
Göteborgs universitets huvudbyggnad är byggnadsminne sedan 1993.