Uppsala slott

Många spännande historier har utspelats sig innanför slottets murar, bland annat Sturemorden år 1567, drottning Kristinas abdikering 1654 och flera kröningar, varav den sista var Ulrika Elonoras 1719.

Gustav Vasa och hans söner

Uppsala slott började byggas i slutet av 1540-talet av Gustav Vasa. Sönerna Erik XIV och Johan III fortsatte byggnadsverksamheten vilket resulterade i den södra flygeln med en magnifik slottskyrka och större delen av långslottet. 

Gustav Vasas tredje son, Karl IX, fortsatte brödernas byggnadsverksamhet 1603-13 då bland annat det norra tornet byggdes. Gustav II Adolf fortsatte att bygga och under drottning Kristina utfördes påkostade inredningar i slottet. Väster om slottet anlades 1665 en stor trädgård, nuvarande Botaniska trädgården. 

Scen för dramatiska händelser

Under 1500-talets slut och 1600-talet var slottet scen för flera dramatiska och viktiga händelser. Sturemorden 1567, Uppsala möte och stadfästandet av reformationen 1593, drottning Kristinas tronavsägelse 1654 samt flera riksdagar. Den sista kröningsfesten på Uppsala slott hölls 1719 efter Ulrika Eleonora krönts i domkyrkan.

Landshövdingsresidens och landsarkiv

År 1702 skadades slottet svårt i den stora stadsbranden. Stora delar revs för att användas som byggnadsmaterial vid olika byggen runt om i landet. I mitten av 1700-talet började dock slottet att återuppbyggas under ledning av Carl Hårleman. Bygget stod klart 1766 och fungerade efter detta som landshövdingsresidens.

1902 flyttade det nybildade landsarkivet in i slottets sydvästra del. Under år 1931-32 genomfördes en omfattande restaurering av rikssalen under ledning av arkitekt Ragnar Östberg och 1935 blev slottet statligt byggnadsminne.

Idag är slottet residens för landshövdingen. Museer och företag är andra hyresgäster som gör att slottet genomsyras av kreativ verksamhet. Fasadernas renoverades i början på 2000-talet och återfick då Carl Hårlemans färgsättning från 1700-talet.

Under sommarmånaderna är slottet öppet för guidade visningar.