Landshövdingens före detta stall, Uppsala

Stallbyggnad i stadsmiljö

Stallet låg då i stadens utkant och flankerade tillsammans med en liknande stallbyggnad den dåvarande landsvägen till Stockholm (nuvarande Dag Hammarskiölds väg). I övrigt är mycket lite känt om stallets ursprung och tidiga historia.

Landshövdingens före detta stall har framförallt ett miljöskapande värde i den mer stadslika miljö som spridit sig till denna tidigare agrara del av Uppsala. Stallet är en av de sista bevarade uthusbyggnaderna med koppling till slottet och visar upp en inte alltför avlägsen historia då funktioner som nu är helt borta från städerna ännu var en del av vardagen.

Från häst till katt till barn

Stallet rymde från början av 1800-talet spiltor för åtta hästar, ett vagnslider och en liten ladugårdsdel med bås för sju kor. Det är nu många år sedan de sista hästarna lämnade stallet och från 2004 till 2013 kunde man istället hitta ett gäng katter här, då det var Pelle Svanslös hus, Uppsalas alldeles egna katt. 

Sedan 2015 är Uppsala kommun hyresgäst och bedriver förskoleverksamhet i byggnaden.

Stallets värden

Stallet i sig är varken unikt i konstruktion eller detaljbearbetning. Men som helhetsmiljö med den relativt välbevarade exteriören, tomtens utformning och läget i staden blir stallet speciell i sitt sammanhang.

Utvändigt är stallfunktionen avläsbar genom bland annat de stora portarna på framsidan och den tunga men enkla träbryggan till foderskullen på husets baksida. Till särdragen och de skyddade företeelserna hör även ett rikt utformat trästaket och markförhållandena med olika nivåer. Också de bevarade naturstenmurarna runt stallet är karaktärsskapande. Till fastigheten hör ett mindre markområde som även det är relativt välbevarat sedan byggtiden. 

Invändigt finns vissa karaktärsskapande byggnadsdelar bevarade även om byggnadens historiska funktion i dag är svår att uppfatta. Också delar av rumsbildningen samt trappan till vinden har ett högt bevarandevärde i sin ursprungliga enkelhet. Detaljer som den kraftiga kroklisten i sadelkammaren, snickerier och smidesdetaljer har bevarats vid ombyggnad.

Stallet är sedan 1993 ett statligt byggnadsminne och får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. Ingrepp får inte heller göras i byggnadens stomme eller kvarvarande äldre rumsindelning. 

Anpassning till nutida krav

För att möjliggöra att en verksamhet kan bedrivas i stallet har flera större förändringar varit ofrånkomliga. Den mest påtagliga förändringen är att vatten, avlopp och fjärrvärme har installerats och byggnadens stora höjdskillnader har övervunnits med hjälp av en hiss. Det är viktigt att byggnaden är tillgänglig för alla, oavsett eventuella funktionsvariationer.

Den rustika enkelhet som präglar allt från helhet till detalj har också bevarats vid ombyggnationen. De stora portarna och fönsterluckorna är intakta och uppfyller nya krav på låsning. Dagsljus och säkerhet har ordnats via nytillkomna entrépartier i metall- och glaskonstruktion.