Rosersbergs slott

Rosersbergs slott med sina vita byggnader och vidsträckta park ligger några mil norr om Stockholm, vid en av Mälarens många vikar. I likhet med de kungliga lustslotten Ulriksdal och Tullgarn uppfördes Rosersbergs slott ursprungligen för en privatperson ur den svenska högadeln.

1756 års riksdag föreslog att prins Karl, den näst äldste av kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas söner, skulle få nyttja en av kungsgårdarna i Stockholms närhet. Då ingen av dessa ansågs vara tillräckligt ståndsmässig genomfördes 1762 ett byte med den närliggande Löfstaholms kungsgård, som i stället fick status av adligt säteri. Den nya kungsgården Rosersberg överläts till den snart fjortonårige prins Karls disposition. Det var en magnifik anläggning den unge prinsen fick ta emot, men glansdagarna var sedan länge över.

Tre Rosor namngav det äldsta Rosersberg

Byggherre till det äldsta Rosersberg var greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna, som påbörjade slottsbygget 1634. Han gav slottet namn efter moderns familjenamn Tre Rosor. Sonen och kanslipresidenten Bengt Oxenstierna omvandlade femtio år senare renässansslottet med arkitekt Nicodemus Tessin den yngres hjälp till en praktfull fransk-italiensk barockbyggnad omgiven av en av landets mest påkostade och beundrade trädgårdsanläggningar. Vid 1700-talets mitt köptes slottet av friherre Erland Broman, nyutnämnd president i Kommerskollegium som stod nära hovet. Han samtyckte till att bytet med Löfstaholms kungsgård genomfördes.

Rehn moderniserar barockslottet

Strax efter hertig Karls giftermål 1774 med prinsessan Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp började en ombyggnad av slottet. Den gällde exteriören men framför allt en fullständig omgestaltning av interiören efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Med ganska enkla medel anpassades barockslottet till 1700-talets stilideal.

Även trädgården omfattades av förändringarna. Så småningom anlades en vidsträckt engelsk park med trädplanteringar, trädgårdspaviljonger, grottor och eremitage. Trots att det mesta av detta har försvunnit och stora delar av trädgården och parken i dag är förvuxen och förvildad, finns spåren kvar och ger en föreställning om parkens tidigare utseende.

Hertig Karl präglar slottet

Karl, sedan 1772 titulerad hertig av Södermanland och slottets förste kunglige innehavare, är också den person som främst satt sin prägel på slottet. Här kan man bättre än någon annanstans lära känna Karls personlighet. Bland hans intellektuella intressen intog litteratur en betydande plats. Men hans böcker finns inte längre kvar i det rymliga biblioteket.

I rum efter rum påminner maritima symboler som ankare, sjöguden Neptunus treudd och delfiner om Karls rang som storamiral. Louis Jean Desprez stora målning över slaget vid Hogland 1788, där hertigen hyllas som segrare av sina officerare och sitt manskap, dominerar ett av rummen som helt ägnas denna sjömilitära bedrift under det svensk-ryska kriget.

Hundra år av kungligt boende

Rosersberg var anpassat både för privat och för officiellt bruk med paradsängkammare och en stor anlagd audienssal. När Karl övertagit kungamakten efter brorsonen Gustav IV Adolfs abdikation inreddes dessutom en konseljsal där rådet kunde samlas.

År 1818 avled både Karl XIII och Hedvig Elisabet Charlotta och adoptivsonen Karl XIV Johan ärvde dispositionsrätten till slottet och kungsgården. Han använde egendomen flitigt, speciellt sommartid. Efter Karl Johans död år 1844 använde änkedrottning Desideria Rosersberg som sitt änkesäte men därefter lämnades slottet så gott som obebott.

Utbildningslokaler sedan 1870-talet

En ny tid tog vid och på 1870-talet flyttade Infanteriets skjutskola in i slottets bottenvåning och flyglar. Sedan dess har många blivande officerare fått sin utbildning där. År 1962 efterträddes Skjutskolan av Civilförsvarsskolan och ombildades 1984 till räddningsskola under Statens räddningsverk (SRV). Räddningsverket disponerade lokaler i slottet och slottsflyglarna fram till 2006. Den långa perioden som utbildningsplats upptar en större tidsrymd än de hundra åren av kungligt boende.

Senare års renoveringsarbeten

Statens fastighetsverk förvaltar Rosersbergs slott sedan 1993. Vissa större renoveringsprojekt har genomförts, bland blev slottet delvis fasadrenoverat under 2004, liksom köks- och teaterflygeln. Fönstren mot parken renoverades samtidigt. Oxstallet är tak- och fasadrenoverat och Hoglandsterrassen är omlagd. Kungsgården byggdes om från förläggningsbyggnad till bostäder och fasadrenoverades också 2004. Flera bostadshus är fasadrenoverade, bland annat Smedsvillan, Pensionärshemmet och fritidsbostaden Djurgården. Drottninghuset, som inte hör till det statliga byggnadsminnet Rosersbergs slott, fick också fasaden renoverad under 2004.

Rosersbergs slott och kungsgård förvaltas av Statens fastighetsverk.

I dag disponeras Rosersbergs slott av H.M. Konungen och Rosersbergs slottshotell är hyresgäst.