Malmen, Drottningholms slottsområde

Slott och herresäte Övrigt

I anslutning till Drottningholms slott ligger ett område som kallas Malmen. Under 1700-talet var det en liten förstad till slottet där hantverkare som arbetade vid slottet bodde.

Malmen är kuperad, och byggnaderna följde naturens form. På 1700-talet gjordes flera förslag på att reglera tomterna för att få en prydlig stadsdel invid slottet. Inspirationen kom från Versailles. I början av 1780-talet fick Malmen stadsrättigheter, här rådde både skråfrihet och religionsfrihet. På så vis skulle man underlätta för utländska hantverkare.

På 1780-talet byggdes broförbindelser till Stockholm och en ny landsväg byggdes förbi Drottningholm. För att dölja den enklare bebyggelsen på Malmen uppfördes flera nya byggnader längs med landsvägen, som idag kallas Långa raden.

Byggnaderna i den här delen av Malmen är statliga byggnadsminnen och ingår i världsarvet Drottningholm.

Kavaljershuset

Vid det kungliga hovet fanns förr i tiden kavaljerer och hovdamer; adliga personer som tjänade kungafamiljen. De bodde i slottet eller i intilliggande byggnader. När Kavaljershuset byggdes har inte gått att fastställa med säkerhet. Kavaljershusets östra del uppfördes troligen 1783-1785 med källare och murar av tegel. Den västra delen tillbyggdes förmodligen under 1800-talets första årtionde och hela huset fick då en enhetlig fasad i klassicistisk arkitektur.

Husets insida var från början likt ett hotell med korridorer och rum med sängalkover. Genom flera ombyggnader innehåller huset i dag tio lägenheter men den ursprungliga planlösningen är ännu skönjbar. Exteriören från tidigt 1800-tal är bevarad.

Apotekshuset

Gustav III hade 1779 givit hovapotekaren Johan Christian Georgii rätten att ansvara för apotekshållningen på Drottningholm. Verksamheten permanentades ytterligare genom kungens beslut 1785 om att ett särskilt hus skulle byggas. Arkitekten bakom ritningarna till huset är okänd, eventuellt kan det ha varit kungen själv.

Omkring 1880 nyinreddes apoteksrummen, då den ursprungliga inredningen skänktes till Nordiska museet. Idag kan apoteksinredningen från Drottningholm upplevas i Apoteket Kronan i Skansens stadskvarter och är landets äldsta bevarade. Apoteksverksamheten fanns kvar i huset på Malmen till 1920 då rättigheterna drogs in. Invändigt har det byggts om ett flertal gånger, men exteriören är bevarad från 1790. Byggnaden innehåller i dag bostäder samt kontor.

Apotekshuset från 1790 innehöll från början förutom apotek även läkarmottagning och bostäder för apotekare, läkare och barnmorska. Apoteket användes främst av det Kungliga hovet med uppvaktning och personal, men även allmänheten kom hit.

Drabantstallet

Drabanter har funnits i Sverige sedan Gustav Vasas tid. En drabant är en furstlig persons livvakt. Kungarna förfogade under 1600-talet över drygt 200 drabanter till häst. Drabantstallet på Malmen byggdes 1789-1790 för drabanternas hästar. Det kallades då Nya Stenstallet, eftersom det fanns en äldre stallbyggnad i närheten. Drabantstallet var från början mer än dubbelt så långt, men den västra delen revs på 1910-talet. Den rivna delens fasad mot vägen bibehölls och utgjorde en trädgårdsmur fram till 1988, då den ersattes av ett plank. Den del av stallet som är bevarad byggdes om invändigt 1954 och innehåller sedan dess ekonomiutrymmen.

Kanslihuset

Mellan 1786 och 1809 var nuvarande Ekerö kommun ett eget län, Drottningholm och Svartsjö slotts län. Förste landshövdingen för det nya länet var Gustav III:s gunstling Adolf Fredrik Munck af Fulkila, som även var ståthållare på Drottningholm. Kanslihuset byggdes 1787 för landshövdingen och hans tjänstemän vid det nyinrättade länet. På bottenvåningen fanns kontorsrum och den stora kanslisalen samt vissa bostäder. På övervåningen fanns bostadsvåningar och på vinden enklare bostadsrum.

Vilken arkitekt som ritade huset är inte klarlagt men det kan ha varit Olof Tempelman. Mellan 1847-1862 hade slottsarkitekten vid Drottningholm, Fredrik Wilhelm Scholander, sin bostad i bottenvåningen. År 1910 skedde en större inre renovering varvid den ursprungliga planlösningen ändrades. Efter en renovering kring 1900-talets slut innehåller huset fyra bostadslägenheter. Förutom att den ursprungliga tempelgaveln med kopplade kolonner på 1820-talet ersattes med nuvarande entréarkad är huset till det yttre tämligen oförändrat sedan 1700-talet.

Inspektorsbostaden

Inspektorsbostaden byggdes sannolikt 1785-1787 för slottsträdgårdsmästare Johan Daniel Happee från Hessen, som var verksam på Drottningholm 1770-1815. Huset uppfördes med en stomme av timmer med putsade fasader. Från 1817 kallades huset "byggmästarens boställe" efter slottsbyggmästare Edberg.

År 1829 flyttade materialbokhållaren in och det är sedan 1835 huset kallats Inspektorsbostaden. Efter en tids förfall rustades huset i slutet av 1850-talet. I slutet av 1800-talet var huset åter i dåligt skick och det renoverades först på 1910-talet. År 1911 revs en rad uthus på gården. På platsen för ett stall och vagnhus byggdes istället ett garage. Trots rivningarna finns det äldre delar kvar som har inrymt brygghus, vedbod och trädgårdsdrängsbyggnad. Den sistnämnda byggnaden är förmodligen äldre än huvudbyggnaden.

Dragonstallet

Dragonstallet byggdes omkring 1816 och rymde cirka 100 hästar. Bottenvåningen bestod av ett stort rum med hästspiltor i fyra rader åtskilda av två gångar. På vinden fanns höskulle. Dragoner var soldater som förflyttade sig till häst men stred till fots. Kungliga Livregementets dragoner höll i början av 1800-talet rekryt- och remontmöten, hästdressyr, på Drottningholm, som mellan 1822-1881 var permanent utbildningsort. Under åren 1894-1901 nyttjades stallet av Norrlands dragonregementes korprals-, rekryt- och remontskolor. 1924 blev Dragonstallet fårstall för att under andra världskriget åter nyttjas som häststall.

Dragonstallet blir de Vries-museum

Stallinredningen revs ut 1954 då huset byggdes om till magasin för Kungliga husgerådskammaren. Här förvarades föremål från Drottningholm; möbler till slottet och kulisser till teatern. 1999 byggdes bottenvåningen i stallet om till museum för skulpturer av Adriaen de Vries (1556-1626). Skulpturerna, krigsbyten från Danmark och Prag, har stått i Drottningholms slottsträdgård men har nu flyttats inomhus. I parken placerades kopior.

Stenvärdshuset

Stenvärdshuset har haft många funktioner under årens lopp. Troligen fanns det ett värdshus här i mitten av 1700-talet, som har gett huset dess namn. Under 1800- och 1900-talet fanns här bostäder och ålderdomshem för lantbruksarbetare vid Drottningholms kungsgård och tjänstefolk vid slottsförvaltningen. Från 1933 till 1960-talet låg Drottningholms polisstation i bottenvåningen med arrest och bostad för poliskonstapeln.

Klockstapeln

Drottningholms första klockstapel byggdes 1698 och tillhörde slottskyrkan. Den stod på teaterplan men flyttades omkring 1750 till Flaggberget på Malmen.

Dagens klockstapel är från 1920-talet, men själva klockorna har hängt i den äldsta stapeln.