Drottningholm/norr om Ekerövägen

Den ursprungliga platsen för köksträdgården och orangeriet var norr om barockträdgården. När den engelska parken anlades flyttades köksträdgården och ett orangeri byggdes på 1790-talet norr om Ekerövägen. I byggnaden fanns bostäder för trädgårdsmästare och  trädgårdsdrängar. 

200-årigt växthus

Det första glasade växthuset byggdes på 1800-talet, det låg längs med stenbyggnaden. Dagens utseende fick växthusen vid en ombyggnad på 1980-talet.

Ekonomiträdgården utarrenderades mot fri disposition 1832, mot att trädgårdsmästaren skulle tillhandahålla de växter som behövdes till parken och till hovet. Den ordningen kan dock inte ha bestått länge, för under 1800- och 1900-talen är inkomsterna från försäljningen av köksträdgårdens produkter en verifierad inkomst i slottsräkenskaperna. Handelsträdgården fanns kvar till 1979.

I dag har bland annat Statens fastighetsverk kontor och verkstad i byggnaden.

Sötvattenlaboratoriet

Med hjälp av medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse invigdes Statens undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket vid Drottningholm år 1932. Laboratoriet uppgick i den statliga myndigheten Fiskeristyrelsen i juli 1948.

2011 övergick forskningen om fisk, fiske och akvatiska ekosystem till Sveriges lantbruksuniversitet, som då bildade Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Sötvattenslaboratoriet vid Drottningholm bedriver miljöanalys, rådgivning och forskning om Sveriges sjöar och vattendrag. 

Hemmet byggt för att synas

Hemmet byggdes som huvudbyggnad till Drottningholms kungsgård. Kungsgården anlades av Gustav Vasa och det var i anslutning till den som Johan III byggde det första slottet på Drottningholm. 1782 revs den dåvarande byggnaden på grund av dess dåliga skick. Den nuvarande ståtliga huvudbyggnaden stod klar 1786.

Byggnaden ingick i Gustav III:s förskönande av omgivningarna kring Drottningholms slott där anläggandet av den engelska parken var av stor betydelse. Hemmet utgör ett av flera blickfång i den nya parken. Byggnadens utformning med stor kolonnportik och oproportionellt högt säteritak är sannolikt kopplad till att huset ska ses på håll. Från början hade det nedre takfallet träspån och senare skiffer vilket gav taket en ytterligare tyngd.

Vilan, balettmästare Gallodiers villa

1792 fick ballettmästaren Louis Gallodier Vilan som livstidsförläning av hertig Karl efter Gustav III:s död och kontraktet gällde sedan också för hans barn. Louis Jean Desprez fick uppdraget att rita byggnaden som uppfördes av slottsbyggmästare Herman Edberg. Byggnaden fick flera efterföljare och är typisk för Gjörwells arkitektur. Gjörwell arbetade hos Desprez. 1868 frånträdde släkten Gallodier Vilan. Efter en tids förfall fungerade den som kafé. Axel Wallenberg tillträdde arrendet 1906 och renoverade gården pietetsfullt så att bland annat kinesiska handmålade tapeter och väggmålningar bevarades. Idag arrenderas byggnaderna ut som bostäder. 

Trädgårdspaviljongen

Vilans trädgårdspaviljong ritades av Sigurd Lewerentz i slutet av 1910-talet, samtidigt som trädgårdsarkitekten Ruth Brandberg moderniserade trädgården, men uppfördes först omkring 1930. 

Vilans dass fick ett upplyft

På 1990-talet var Vilans dass förfallet och efter diskussioner med Riksantikvarieämbetet bestämdes att SFV skulle låna ut dasset för att låta det renoveras under en byggmässa i Stockholm. Flera skickliga hantverkare med kunskap om kulturhistoriska byggnader tog sig an dasset och renoverade det. Efter mässan transporterades det tillbaka till Drottningholm där det fortfarande står.