Skeppsholmen och Kastellholmen

En gång var Skeppsholmen och Kastellholmen tillslutna och hårdbevakade världar fyllda av militära hemligheter, men i dag är de öppna för alla som söker ett andningshål i den stressade storstaden. Öarna i Nationalstadsparken, Stockholms innersta skärgård, är fyllda av historia och har mycket att ge av natur- och kulturupplevelser.

Här finns bland mycket annat Moderna Museet, Arkitektur- och designcentrum, Östasiatiska museet och Kungl. Konsthögskolan. Men det är inte bara de etablerade institutionerna och turistmålen som väcker intresse på Skeppsholmen och Kastellholmen. Här finns också många andra intressanta byggnader och miljöer.

På medeltiden nämns holmarna för första gången

Holmarnas äldsta historia är dunkel. På 1200-talet ingår de i kung Magnus Birgerssons donation till Klara kloster. Då kallas de, med varierande stavningar, Vångsön och Notholmen som ger en antydan om hur de brukats av sina första ägare. Här plöjde eller ärjade man sin åker och här drog man not efter strömming och nors.

Stadsholmen och Norrmalm dominerades av Brunkebergsåsens grusbranter och det var förmodligen ont om god åkermark i borgen Tre Kronors och den nyanlagda stadens omedelbara närhet. Åkern på den stora ön mitt emot borgen blev med tiden kunglig lustträdgård och från Gustav Vasas söners tid fanns ett kungligt lustslott på ön, som vid den här tiden började kallas Lustholmen.

Örlogsflottan flyttar till Skeppsholmen

Namnet Skeppsholmen dyker upp först vid mitten av 1600-talet i samband med att örlogsflottan med sina varv och verkstäder förläggs till ön. Flottan dominerar sedan livet och utvecklingen på ön i mer än tre hundra år. Sveriges första örlogsflotta, som skapades då Gustav Vasa köpte in och lät beväpna gamla Hansakoggar från Lübeck, var inte större än att den kunde förtöjas vid bryggan nedanför Stockholms slott.

I takt med att flottan växte förlades den först till nuvarande Blasieholmen men Drottning Kristina tyckte inte att det var en vacker syn från Slottet utan beslutade 1634 att skeppsgården skulle flyttas till Skeppsholmen. Fortfarande finns några av de hus som uppfördes vid mitten av 1600-talet kvar; till exempel Amiralitetshuset och repslagarbanan, där Östasiatiska museet finns i dag.

Flytten till Karlskrona

Efter freden med Danmark 1679 bestämde Karl XI att örlogsflottan skulle förläggas till Karlskrona. Skeppsholmens byggnader fick nu under en period olika civila användningar. År 1715 blev Skeppsholmen åter flottbas för att skydda Stockholm från ryssen som krossat svenska armén i slaget vid Poltava 1709. Ett galärvarv förlades på öns norra sida där bland annat Norra och Södra fundamentshusen byggdes.

På Kastellholmen fanns sjukhuset i det hus som numera kallas Hantverksbostället. Intendenturförrådet byggdes 1732 för förvaring av spannmål och är i stort sett oförändrat än idag. Det är den enda byggnad på ön som aldrig tillhört marinen.

Allmänheten välkomnas in på holmarna

Delar av Skeppsholmen och Kastellholmen var sedan 1749 öppna för allmänheten, under fredstid. Örlogsstationen var ett samhälle i miniatyr med skola, handelsbodar, caféer och krogar. Det var också en egen församling med kyrkoherde och prästgård. I Exercishuset hölls söndagsbaler; dansanta kavaljerer fanns det gott om! Med öppenheten följde även ordningsregler, som till exempel att inte sjunga efter klockan elva på natten.

Från 1840 och framåt var Fredrik Blom, arkitekt vid flottan ansvarig för ett tiotal om- och nybyggnader som än i dag präglar holmarna. Hans främsta byggnad är Skeppsholmskyrkan som blev klar 1842. Den används inte som kyrka längre utan nu som ett kör- och kulturcentrum.

Skridskopaviljongen för Kungliga Skridskoklubben stod färdig 1882. Att åka skridskor hade blivit på högsta mode bland överklassen. I dag nyttjas den för konferensverksamhet.

Hotet mot holmarna

Då och då under 1800-talet diskuterades en flyttning av örlogsbasen. Vid sekelskiftet 1900 kom flera förslag på hur man istället skulle kunna använda holmarna. Ett förslag innebar att spränga bort bergen, fylla ut sundet och bygga ett 30-tal kvarter med sexvåningshus. Första världskriget kom emellan och 1935 blev flera hus skyddade som statliga byggnadsminnen.

När andra världskriget bröt ut sprängdes bergrum ut för stridsledningscentral och minförråd. År 1953 beslutade riksdagen att flytta örlogsbasen, men delar av verksamheten dröjde kvar under hela 1970-talet.

Öar för konst och kultur

År 1959 beslöts att holmarna i framtiden skulle bli ett centrum för konst och kultur. Kungl. konsthögskolan flyttade in i Kasern II 1953 och Moderna museet öppnade sin första utställning i Exercishuset 1954. Norra och södra fundamentshusen används sedan 1977 av Skeppsholmens Folkhögskola. Östasiatiska museet flyttade in i Tyghuset efter en ombyggnad 1963.

På 1990-talet fick Konsthögskolan nya lokaler i anslutning till kasern III och nya Moderna museet och Arkitektur- och designcentrum ritat av Raphael Moneo invigdes 1998.

Vårt gemensamma kulturarv

Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk, SFV, allt på holmarna. SFV restaurerar byggnaderna och fyller dem med nya verksamheter - nu med målet att de ska vara tillgängliga för alla. År 2009 öppnade Östra och Västra boställshusen som hotell. År 2010 återinvigdes Min- och Torpeddepartementen för teater- och kulturverksamhet och bergrummen under Skeppsholmskyrkan öppnade som utställningshall.

Del av Nationalstadsparken

I dag är holmarna också en del av Nationalstadsparken. Den bildades 1995 som den första i sitt slag i världen. Parken sträcker sig från Ulriksdal och Haga slott ner över Djurgården och Skepps- och Kastellholmen. Miljöerna är skyddade för sina höga kultur- och naturvärden och finns här för dig att uppleva.

Läs mer om Nationalstadsparken.