Sjökarteverket flyttar till Skeppsholmen
Kungliga Sjökarteverket var en del av flottans sjöfartsadministration. Verket hade till uppgift att tillverka sjökort och ansvarade för hela processen från sjömätning, renritning, koppargravyr och tryck. I slutet av 1800-talet hade Sjökarteverket blivit trångbodda i sina lokaler på Riddarholmen och behövde större lokaler. Därför byggdes 1870-1872 en ny byggnad efter ritningar av flottans arkitekt Victor Ringheim och med Emil Hawerman som byggmästare.
Sjökarteverkets nya byggnad var två våningar hög med två entréer, en till trapphuset och en entré ledde direkt in till tryckeriet. Här fanns ritnings- och gravörrum, bibliotek samt kart- och boklager. Det var en stor fördel för verksamheten att byggnaden kunde härbergera allt under samma tak. Ritningsrummen, på den övre våningen mot väster, utformades till exempel med stora fönster för att få dagsljus.
Verksamheten växte och krävde ännu större lokaler. 1910 byggde man på ytterligare en våning för att få plats med den växande verksamheten och 1937 förlängde man byggnaden. Sjökarteverket satt kvar till 1965 då de flyttade ihop med Sjöfartsverket.
Huset får nya hyresgäster
En anpassning av lokalerna gjordes 1965 efter ritningar av Malmquist och Skoogh Arkitekter så att Arkitektur- och designcentrum (f.d Arkitekturmuseet), Konsthögskolan och Institutet för samhällsplanering kunde flytta in efter Sjökarteverket.
År 1998 flyttade Arkitekturmuseet till sin nya byggnad vid Moderna museet. I samband med flytten genomfördes år 2000 en omfattande restaurering efter ritningar av Arkitekt Gunnar Åsell, Åsell & Co Arkitekter, för hyresgästerna Konsthögsskolans arkitekturskola och Designforum Svensk Form.
År 2007 flyttade Konsthögskolan från byggnaden och istället flyttade Moderna Museets och Nationalmuseets gemensamma Konstbibliotek och Fotografibibliotek in.
Bellman har sjungit om "Tuppen"
Kuriosa att nämna är att på platsen för byggnaden låg tidigare ett litet timmerhus från mitten av 1600-talet som 1747 upplåtits till bostad åt holmskepparen. I det huset drevs även en krog som kallades "Tuppen". Den är omnämnd av Carl Michael Bellman i Fredmans epistel nr 67 "Till mutter på Tuppen." Krogen och huset fanns kvar till 1861.