Råseglarhuset fick sitt namn på 1850-talet, då flottan förvarade upptackling till råseglare här. Upptackling är till exempel segel och tågvirke, däribland rep. Råsegel är rektangulära och fästs i ett rå, en stång, vid masten.
Tjärhus eller torkhus
Huset har sitt ursprung i två små byggnader som uppfördes som torkhus omkring 1660 och kallades då "Tjärhuset" eller "Badstun". Behovet av torkhus fanns för det tågvirke som tillverkades i repslagarbanan på Skeppsholmen. På grund av brandrisken byggdes torkhuset av tegel och värmdes av tre ugnar. Repen gjordes bland annat av lin som måste torkas både före och efter repslagningen. Därefter tjärades de för att torkas igen. Det fanns även en tjärpanna i huset. De två husen eldhärjades 1676 och 1697 och efter någon av bränderna byggdes de samman till en enda byggnad.
Huset byggs ut och byter funktion
1738-39 byggdes huset om till tackelbod och tio år senare, 1748, utfördes en grundlig reparation och ombyggnad av huset efter ritningar av överintendent Carl Hårleman. Bland annat byggdes det på med en våning. Efter denna ombyggnad blev huset inventariekammare för Galärflottans, senare Arméns flottas, råseglare. Galärernas inventarier förvarades däremot i Norra och Södra fundamenten.
Sitt nuvarande utseende fick byggnaden huvudsakligen vid en ombyggnad 1854. Ombyggnadsritningarna var utförda av Flottans arkitekt Gustaf Adolf Blom. I bottenvåningen förvarade man förutom tågvirke fartygens fastager, fat med färskvatten. I våning ovanför fanns åtta kamrar för inventarier till fartygen. På vinden förvarades segel.
I dag kan du komma in i huset tack vare butikerna som här säljer allt för båtar och båtliv.