Gamla riksarkivet på Riddarholmen

Storslagen institutionsbyggnad

En statlig institutionsbyggnad som Gamla riksarkivet skulle vara storslagen. Den gamla huvudentrén, trapphuset och den publika ämbetsvåningen är också det – med höga rumshöjder, stora läsesalar, dekorationsmålningar och rik ornamentik. Till dessa publika delar kom allmänhet och forskare för att ta del av rikets arkivsamlingar. Arkivrummen under och över ämbetsvåningen utformades på enklaste sätt. Många av dåtidens nya tekniska innovationer användes, stomme av gjutjärn och centralvärme till exempel.

Tiden har stått stilla

Arkivet blev snabbt för litet för att rymma alla nya handlingar och arkivdepåer ordnades på andra ställen. I väntan på en bättre lösning, gjordes mycket få förändringar i huset. Tiden tycks därför ha stått still här sedan 1891.

Brandsäker byggnad?

Det var viktigt att byggnaden var så brandsäker som möjligt. Endast obrännbara material som sten, betong, tegel och järn användes för att uppfylla brandsäkerhetskraven. Huset fick en stomme av gjutjärn och kläddes med tegel. Endast arkivhyllornas hyllplan var av trä. Elektricitet var en nyhet på 1890-talet, men för arkivet ansågs den moderniteten allt för brandfarlig. Stora fönster genom flera våningsplan gav i stället dagsljus i läsesalar och arkivrum. Från 1906 och framåt installerades elektrisk belysning i kontor och läsesalar.

Det visade sig att gjutjärnskonstruktionen inte var så brandsäker som man hade trott. Om det hade börjat brinna hade troligen huset kollapsat efter kort tid eftersom järnstommen hade expanderat vid hög temperatur.

Urvuxna lokaler

Arkivbyggnaden blev snabbt för liten. Redan efter trettio år var det fullt. Arkivdepåer infördes på andra håll i landet för att avlasta Riksarkivet. Man insåg att arkivproblemet måste få en mer långsiktig lösning. Det tog lång tid innan en sådan blev verklig. I väntan på ett nytt större riksarkiv gjordes få ombyggnader och förändringar i det gamla arkivet. Tack vare det är Gamla riksarkivet ovanligt välbevarat från byggnadstiden.

Bokstört av stål

Ett tillägg i byggnaden gjordes dock under andra världskriget då man satte in en bokramp av stål i det centrala trapphuset. Den skulle bidra till snabb evakuering av de viktigaste arkivhandlingarna i händelse av krig. Vid renoveringen 2009–2011, övervägde SFV att återställa trapphuset till originalskick. Man beslöt dock att behålla bokstörten då den är en viktig del av husets historia.

Riksarkivet flyttar ut

Av flera skäl drog förarbetet med den nya arkivbyggnaden ut på tiden och först 1968 flyttade verksamheten till nya lokaler i Marieberg. Byggnaden på Riddarholmen användes därefter som depå fram till 1995 då depån flyttades till Arninge. Efter 1995 stod huset tomt, sånär som på några tillfälliga uthyrningar.

Osäker framtid

När huset blev tomt gjorde SFV och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) utredningar för att klargöra vad som var viktigt att bevara. Huset var klassat som statligt byggnadsminne och hade starka skyddsbestämmelser som bidrog till att det tog lång tid att hitta en ny lämplig funktion för huset. År 2008 klev stiftelsen Palatset in och förälskade sig i huset. De ville skapa ett upplevelsehus för barn. Deras önskan att behålla patinan och den upplevda mystiken förenklade vissa val vid renoveringen. Bland annat är få delar ommålade, de flesta ytskikt är bara rengjorda. En stor del av den säregna 1800- talsmiljön är därför bevarad i originalskick.

Modernt igen

En viktig sak var att se över byggnadens brandsäkerhet. Järnstommens pelare och balkar skrapades rena och brandskyddsmålades. Huset fick ett nytt sprinklersystem, ny utrymningstrappa och delades in i brandceller. En annan större åtgärd var att flytta huvudentrén till gården och tillgänglighetsanpassa hela huset, med bättre nivåer, hissar och handikapptoaletter. Det har inneburit stora ingrepp, men dessa har utförts med så stor försiktighet som möjligt. Så mycket som möjligt av husets material har återanvänts eller kompletterats. Arkivhyllornas hyllplan har fått en ny uppgift i inredningen, som bänkar och väggpanel. Tekniska installationer är gjorda utanpåliggande för att minska åverkan.

Stiftelsen Palatset verksamhet bar sig inte och i början av 2012 lämnade Palatset byggnaden. Under våren 2013 flyttade film- och tv-produktionsbolaget Warner in i en del av Gamla riksarkivet. 2014 startade Stureplansgruppen event- och konferensverkssamhet i huset. I dag är det därför möjligt för allmänna besökare att uppleva den säregna miljön.