Gamla auktionsverket i kvarteret Västertorn

I dag består Gamla auktionsverket av en nyrenoverad huslänga med fyra sammanbyggda hus. Byggnadens äldsta delar är från 1750 och de senast tillkomna är från 1860-talet. Hela kvarteret renoverades och moderniserades 2012–2014 för nya hyresgäster: Mark- och miljööverdomstolen och Justitiekanslern.

Från kajen mot Mälaren kan man fortfarande urskilja de ursprungliga husen i fasaden. Invändigt är husen sammanbyggda sedan en större renovering på 1950-talet som leddes av arkitekten Cyrillus Johansson. Två långa välvda gångar löper invändigt genom hela kvarteret. Över hundra kontors- och mötesrum är placerade längs med fasaden och i mittdelen ligger servicefunktioner.

Viktig entréfront

Gamla auktionsverket har i dag två trapphus, ett i vardera kortända. Flera namnkunniga arkitekter har genom åren, och vid olika ombyggnader, arbetat med att försöka få huslängan att fungera som en helhet då kvarteret i högsta grad är ett etappbygge. Det har också lagts ner mycket jobb på att få en snygg fasad mot Riddarfjärden, som var en av Stockholms viktigaste entréfronter när båttrafiken dominerade. Trots detta visar huslängans murverk och detaljer fortfarande på värdefulla årsringar. Det har också varit en viktig utgångspunkt att behålla dessa vid den senaste renoveringen 2012–2014.

Bostad för familjen Ström

Strandtomten med Birger jarls torn donerades av kronan och drottning Kristina till adelsmannen Per Banér på 1600-talet. Tomtmarken bytte ägare flera gånger innan handelsmannen Berge Olofson Ström köpte fastigheten år 1747 på stadsauktion. Birger jarls torn var då sammanbyggt med ett hus mot öster. Ström byggde till ett hus av samma storlek på dess södra sida, vilket i dag utgör den äldsta delen i kvarteret Västertorn. Detta hus fungerade som bostad för familjen Ström.

Stockholmarnas pantbank och auktionshus

År 1774 köpte Kungliga Generalassistanskontoret fastigheterna kring Birger jarls torn. Byggnaden öster om tornet inreddes som bostad för chefen, Överkommissarien. Huset kallas i dag för just "Överkommissariens hus".

Generalassistanskontoret var en viktig och välbesökt pantbank kallad "Assistansen", dit stockholmarna kom för att låna pengar med sina tillhörigheter som säkerhet. Verksamheten blomstrade i takt med att fattigdomen och nöden ökade. Här samlades stadens fattiga människor för att få låna pengar, troligen för sin överlevnad. Det var en stor social kontrast till Riddarholmens höga herrar och fina damer som bodde här i sina påkostade adelspalats.

När pantlåneverksamheten expanderade byggde man ut den södra fastigheten i etapper, bland annat med det så kallade Silverhuset där silver och guld förvarades och med Auktionshuset med auktionskammaren där förfallna panter såldes. Utbyggnaderna har en komplex historia där olika påbyggnader och tillbyggnader har avlöst varandra för att anpassa fastigheten till nya funktioner.

Generalassistanskontorets verksamhet övertogs senare av Riksgäldskontoret. 1863 gjordes den sista tillbyggnaden med en ny auktionssal mot söder. Huslängan rymde då såväl pantlånekontor som flera auktionsverk, bland annat Auktionsverket och Bokauktionsverket. Auktionsverket var kvar i byggnaden fram till 1949 och huset bytte då namn i folkmun, från "Assistansen" till "Gamla auktionsverket".

Blev statligt kontorshus

Genom ett markbyte med Stockholm stad i slutet av 1940-talet blev kvarteret en statlig fastighet. Den växande statsapparaten efter andra världskriget behövde fler lokaler. Inför Kammarkollegiets inflyttning 1953 gjordes en större ombyggnad. Den utfördes under ledning av arkitekten Cyrillus Johansson.

Målsättningen var att skapa effektiva lokaler för staten och i detta fall specifikt tjänsterum för Kommerskollegium – landets äldsta ämbetsverk. Även Birger jarls torn och Överkommissariens hus byggdes om. För att få en modern planlösning fick husens olika golvhöjder jämnas ut, trapphus rivas och vinden inredas. Det medförde att konstruktionen fick förstärkas med nya bärande lamellväggar.

Arkitekt Johansson placerade de båda trapphusen vid längans gavlar och en hiss installerades vid entréhallen. Skillnaden i husens bredd, från norr till söder, löste han genom att låta en av de två långa korridorerna som löper genom hela huslängan, ta upp skillnaden istället för att rummen gjorde det. Alla tjänsterum placerades i rad längs med fasaderna. Även exteriören förändrades rejält, framför allt mot gården där fasaderna byggdes samman till en enhet.

Huvudingången placerades längst mot söder så att den var synlig från Birger jarls torg och den norra gaveln anpassades mot Birger jarls torn. Alla tekniska installationer moderniserades. Kammarkollegiet, Domänstyrelsen och Socialstyrelsens statistiska avdelning flyttade in i Västertorn 1953. Kammarkollegiet tog successivt över hela byggnaden och lämnade den först 2011 för att flytta till Birger Jarlsgatan.

Renovering, ny teknik och traditionella metoder

Gamla auktionsverket, med cirka 4000 kvadratmeter invändig lokalyta, totalrenoverades 2012–2014 med moderna lösningar och traditionellt hantverk. Kvarteret anpassades till nutida krav och funktioner på tillgänglighet, teknik och energiförbrukning. De tekniska installationerna byttes ut och huslängan fick nya ytskikt. Alla fönster renoverades.

Ombyggnaden av Västertorn från 1950-talet fick fortsätta vara en viktig del av fastighetens årsringar. I stort sett är planlösningen intakt med de två långa korridorerna som förbinder de fyra husen och arbetsrum mot husens fasadväggar. Även arkitekten Cyrillus Johanssons karaktäristiska mönster på linoleummattorna från denna tid har bevarats.

Fynd i trossbotten – två pass från 1831

När SFV renoverade Gamla auktionsverket drogs ny kanalisation fram i ett av rummen. När några golvplankor lyftes gjorde man en rolig upptäckt. I trossbotten, under planken, återfanns två passhandlingar från 1831. Hur passen har hamnat där är en gåta, men troligtvis användes de som utfyllnads- och isoleringsmaterial när golven lades om år 1835.

Att passen fanns i huset skulle kunna förklaras med att passägarna fick lämna dem här när de behövde pantsätta något på Generalassistanskontoret. Troligen finns det fler pass i trossbottnen, men de har lämnats kvar för framtiden.

Det ena passet tillhörde handskmakargesällen Gustav Wilhelm Malmgren. Passet är utfärdat år 1831 då Malmgren reste till Stockholm från Ekenäs i Finland som då var ett ryskt furstendöme. Passet är mycket välbevarat och har flera bifogade resehandlingar, bland annat ett brev från borgmästaren i Ekenäs som intygar att Malmgren är vid god hälsa. Av det andra passet återstod bara fragment som med svårighet har kunnat tydas ha tillhört traktörsänkan Maria Theresia Hedin. Även detta pass är utfärdat i Finland år 1831.

SFV har fått stor hjälp av Genealogiska föreningen i Stockholm. Flera släktforskare har hjälpt till att gräva fram uppgifter om dem i olika arkiv. Föreningen har lyckats få fram ett omfattande och spännande material, två olika livsöden som genom passfynden har väckts till liv och ger oss en känsla för tiden när pantlåneverksamheten Assistansen var en viktig inrättning i Stockholm.

Idag är Svea hovrätt och Justitiekanslern hyresgäster.