Centralposthuset på Vasagatan i Stockholm invigdes med kunglig pompa och ståt 27 oktober 1903 och är ett av svensk arkitekturs mästerverk.
Bakom den fantasifulla fasaden med all dess finurliga utsmyckningar stod arkitekten Ferdinand Boberg. Han hade vunnit uppdraget i konkurrens med fyra andra arkitekter. Bobergs förslags ansågs vara det mest personliga.
Foto: Claes Olsson
Små och stora detaljer
Boberg ville framhäva Posthusets betydelse och gjorde en pampig huvudvestibul med ett torn som lyfte fram byggnaden ur omgivningen. Han var mycket noga med vilka material som användes vid bygget. Socklarna är i rödaktig granit från Vätö i Roslagen, naturstenspartierna i gatufasaderna är av sandsten från Övedskloster. Det brunröda teglet togs särskilt fram av Höganäs Stenkolsaktiebolag. Taket täcktes med skiffer.
Entrén vid Vasagatan är rikt skulpterad, längs fasaden löper girlander av tallkvist och smådjur tittar fram här och var. Posthorn och de tre kronorna är återkommande motiv.
Foto: Claes Olsson
Centralposthuset kallas ofta för ett exempel på Art Noveau eller jugend, men Boberg själv ville inte kallas för jugendarkitekt.
Posten flyttade in i ett modernt hus med elektricitet överallt, vattenklosetter, fem varuhissar och ”amerikanska postfack” i vestibulen.
Under 1900-talet har huset byggts om flera gånger. På 1950-talet fick posthallen marmorgolv, nya diskar och ny belysning. På 1980-talet tillkom hörsalen ”Aulan”. Åren 1987–1992 gjordes en övergripande ombyggnad när tre av de fyra gårdarna överglasades. SFV övertog byggnaden från Postens pensionsstiftelse 2004 och byggde om lokalerna för Regeringskansliet.
I dag rymmer Centralposthuset ett stort kontor-, konferens- och eventcenter.
