Arvfurstens palats är i dag ett viktigt byggnadshistoriskt monument från Gustav III:s epok med en välbevarad klassicistisk inredning. Byggnaden har genom historien haft nära koppling till den svenska statsmakten.
1783 förvärvade prinsessan Sofia Albertina, syster till Gustaf III, fastigheten vid torget med det gamla Torstensonska palatset vid Fredsgatan. Stadsarkitekten Erik Palmstedt ritade det nya palatset och sammanfogade det med den äldre byggnaden. På Gustav III:s direktiv utformades det nya palatset som en pendang till det just färdigställda Operahuset. Därmed fick Gustav Adolfs torg en symmetrisk gestaltning som bestod tills den gamla operan revs vid 1800-talets slut.
Längan utmed Fredsgatan utgörs till största delen av Lennart Torstensons palats från 1640-talet. Ursprungkaraktären är delvis återställd. Den markeras av kraftfulla sandstensportaler av Diedrich Blume (1647) mot gården och gatan.
Utrikesdepartementet i Arvfurstens palats
I samband med inköpet av fastigheten förordnade Sofia Albertina att den som var närmast kronprinsen i arvföljd skulle erhålla byggnaden som fideikommiss. Vid 1900-talets början köptes palatset av staten. Hit flyttade 1906 bland annat Utrikesdepartementet som nu disponerar hela huset. Under åren 1948–52 genomfördes en omfattande ombyggnad och restaurering under ledning av arkitekten Ivar Tengbom.
Under århundraden har byggnaden nyttjats av framstående svenskar så som fältherrar, kungafamiljen, konstnärer och politiker. I dag utgör huset en symbol för den svenska utrikesverksamheten.
Under 1990-talet genomförde SFV en upprustning av palatset. En omfattande fasadrenovering utfördes och palatset fick en ny färgsättning när de ursprungliga kulörerna återställdes. Byggnaden är statligt byggnadsminne.
Foto: Åke E:son Lindman
Kumlienska huset
Det Kumlienska huset är i dag helt införlivad i Arvfurstens palats. Fastigheten är en avstyckning av en långsmal tomt som gick ned mot Norrström. Den omnämns första gången 1644 och ägdes då av handelsmannen och rådmannen Henrik Wulff.
Huset genomgick en omfattande ombyggnad 1882 efter arkitekterna Axel och Hjalmar Kumliens ritningar. Förutom gårdsflyglar, ett utanpåliggande trapphus med tidsenlig gjutjärnskonstruktion och tidstypiska interiörer i bostadsvåningarna, byggdes också gården om för butiker. I översta våningsplanet hade den kände stockholmsfotografen Johannes Jaeger sin fotoateljé.
Fastigheten förvärvades av staten 1940 och vid en ombyggnad för Utrikesdepartementet på 1950-talet revs gårdshusen och de stora butikslokalerna för att ge plats för en ny förbindelsebyggnad till Arvfurstens palats.
Foto: Peter Steen
Torstensonska palatset
Fältmarskalken Lennart Torstenson lät bygga ett palats vid Gustav Adolfs torg och Fredsgatan 1647–1651. Byggnaden bestod av tre våningar precis som i dag och hade högt sadeltak med gavel mot torget. Den mäktiga sandstensportalen, som har sin motsvarighet inne på gården, bär Torstensons och hans hustru Beata De la Gardies vapen. Portalerna är utförda av Dietrich Blume 1647. När prinsessan Sofia Albertina köpte fastigheten 1783 lät hon arkitekten Palmstedt göra om den Torstensonska byggnaden och infoga den i sitt nya palats mot Gustav Adolfs torg. Gavelfasaden mot torget revs men fasaden mot Fredsgatan behölls. I interiören finns några rum bevarade.
Vid den stora ombyggnaden 1948–52 integrerades byggnaden helt med Sofia Albertinas palats. Staten förvärvade fastigheten 1902 och Utrikesdepartementet har sedan 1928 ensamt disponerat lokalerna.
Byggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1935.
I dag är Regeringskansliet hyresgäst.
"Attachéväska R.W." av Ulla Kraitz, till minne av Raoul Wallenberg. Foto: SFV