Nationalmuseum

Nationalmuseum ritat av den tyske arkitekten Friedrich August Stüler invigdes första gången 1866. Efter nästan 150 år som konstmuseum på Blasieholmen startade 2014 en genomgripande renovering och ombyggnad, som skulle skapa ett Nationalmuseum i nytt ljus.

Kunglig konstsamling blev museum

Grunden till Nationalmuseum är de kungliga konstsamlingar som efter Gustav III:s död till stor del övergick i statlig ägo. Enligt kungens intention inrättades ett museum i Kungliga slottets nordöstra flygel för hans samling av antika statyer och i slottets nedre galleri för måleri. Redan 1814 diskuterades behovet av en särskild byggnad, men det dröjde ända till 1845 innan Riksdagen beslöt att uppföra ett museum.

Stülers bäst bevarade byggnad

Arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander fick i uppdrag att ta fram ett förslag till museibyggnad. Det låg till grund för Överintendentämbetets (Statens fastighetsverks föregångare) eget förslag och man påbörjade byggnadens grund.

Efter en debatt om museets utformning övergick uppdraget till den tyske arkitekten Friedrich August Stüler som anpassade sitt förslag till den lagda grunden. Stüler ansåg att en museibyggnad skulle vara rik på dekorativ utsmyckning.

Venetiansk arkitektur mitt i Stockholm

Museibyggnaden är inspirerad av venetiansk arkitektur. Den är en tre våningar hög byggnad med betonat mittparti. Fasaden kläddes in med kalksten från Borghamn och har en klassisk utformning.

Fredrik Wilhelm Scholander ansvarade för inredningsarbetet. Nedre vestibulens väggar kläddes med polerad marmorstuck. Golv och väggar är klädda med röd och grå kalksten och grönturkos kolmårdsmarmor och vit eller grå carraramarmor. Portalerna i vestibulen är huggna i carraramarmor och dekorerade med antika mytologiska huvuden. Övre trapphallen fick den mest påkostade inredningen och var tänkt att rymma Gustav III:s antika skulptursamling.

Nationalmuseum invigdes 1866. Delar av den konstnärliga utsmyckningen, till exempel Carl Larssons frescomålningar, tillkom senare.

Ombyggnader och renoveringar

Under åren har museibyggnaden disponerats om, byggts om och moderniserats för att passa nya behov.

• 1960 byggdes södra gården om till hörsal. Man fick då också magasin, hissar och en stor utställningssal.
• 1961-64 byggdes annexet som för att användas som transportavdelning, fotoateljé, röntgenateljé och verkstäder för konservatorer och hantverkare.
• Den norra ljusgården byggdes om till restaurang 1994-95.
• 1995-96 gjordes en stor ombyggnad av bottenvåningen.
• Åren 1997-2000 tillkom "Ateljén" för konstbildning och utställningssalar på plan 4 och 6 renoverades.

Nationalmuseum i nytt ljus

2014-2018 genomfördes den största och mest genomgående renoveringen av Nationalmuseum sedan huset byggdes.

I februari 2013 stängde Nationalmuseum sin verksamhet på Blasieholmen och Statens fastighetsverk påbörjade renoveringen av museibyggnaden.

Arkitekterna som fick uppdraget var Wingårdhs och Wikerståls arkitekkontor. Nu öppnades de förut igenstängda fönstren upp och ljuset flödade in igen. Ljusgårdarna fick nya tak och i den södra ljusgården byggdes en enorm hiss som rymmer många och förenklar logistiken i huset.

Ny ventilation och andra nya tekniska installationer gör att Nationalmuseum nu kan ta emot 2000 personer i lokalerna samtidigt, en fördubbling av det tidigare antalet. Färgsättningen på väggarna är ny men har inspirerats av Stülers färgskalor från 1860-talet. I kupoltaken valde man att antingen gå tillbaka till ursprungsfärgen eller till en färgsättning från 1920-talet.

Museet öppnade igen för allmänheten den 13 oktober 2018, precis som utlovat i nytt ljus.

Bilder

Se alla bilder