Besöksmål
Läs mer om restaurangen Operakällaren.
Operakällaren har ett stort kulturhistoriskt värde och omfattar flera restaurangmiljöer: Matsalen med Bufférummet och Verandan, Operabaren, Café Opera och Bakfickan samt festvåningarna Operaterrassen och Rotundan.
Det nya operahuset stod klart 1898 och i ritningsuppdraget till arkitekten Axel Anderberg ingick att skapa utrymmen som kunde hyras ut och därmed bidra till operans ekonomi. Därmed tillkom Operakällaren, en källa till inkomst. Uthyrningsdelarna lades till större delen ut mot Kungsträdgården och innefattade bland annat en restaurangverksamhet med bar, kafé och matsal. Sommartid utökades verksamheten med två uteserveringar: Lagerlunden och Terrassen. Namnet Operakällaren kommer från Gustav III:s opera som låg på samma plats före det nuvarande operahuset. Där fanns från 1787 en krog i källaren som hette just Operakällaren. När den nybyggda Operan öppnades tog man det gamla namnet.
Påkostad senrenässans
Den nya operarestaurangen fick en påkostad senrenässansinspirerad inredning. Matsalen har mörkbrun ekpanel och ett kassettak i samma kulör. Väggarnas övre delar är dekorerat med scener från ett antikt festtåg med badande nymfer, målat av Oscar Björck. Vid restaurangens västra vägg murades en spis i kolmårdsmarmor med en skulpterad medaljong.
Retuscherade verk på Café Opera
Operakaféets inredning blev barockinspirerad med rik stuckatur helt i vitt. Taket pryds av en plafondmålning av Vicke Andrén, samme konstnär som gjort plafonden i operans salong. Dessa målningar har konserverats i etapper. De senaste tillskotten i Operahuset är Bakfickan som öppnade 1962 och Café Operas två inglasade loggior mot Stockholms Ström och Kungsträdgården.
Vicke Andréns takmålningar på Café Opera konserverades sommaren 2017. Ett noggrant arbete med sju flitiga konservatorer på ställningar som arbetade hela sommaren då det annars välbesökta dansgolvet på Café Opera var tillgängligt. Konservatorerna började med konsolidering, med speciallim som injicerades, och rengöringsarbete, som gjordes med vatten och utspädd citronsyra. Ytorna fotodokumenterades och sedan tittade man både på fotodokumentationen och på plats från golvet och avgjorde vilka ytor man måste retuschera .
Takmålningen är en hyllning till dans, musik och konst. Foto: Hermine Werner
Operabaren renoveras
För att möta konkurrensen från närliggande nöjesetablissemang tillkom 1905 Operabaren. Den inreddes i praktfull jugendstil av Henrik van Rijswijk - enligt den tidens mode. Efter mer än hundra år står Operabaren fortfarande nästan helt intakt. Sommaren 2016 renoverade Statens fastighetsverk interiören; stucken tvättades, målningarna restaurerades, träet konserverades, mässingen putsades och glasfönstren rengjordes och lagades.
Utbyggnad på 1950-talet
När arkitekterna Peter Celsing och Nils Tesch år 1955 fick i uppdrag att modernisera Operakällarens lokaler var kraven från Byggnadsstyrelsen höga. Renoveringen skulle genomföras med stor varsamhet. Restaurangens dåvarande ägare Tore Wretman hade önskemål om att köket skulle flyttas från källaren och att Terrassen skulle bli permanent festvåning. Det löstes bland annat med en utbyggnad mot Kungsträdgården.
Med rena linjer och material som koppar, mässing och mahogny har tillägget sitt eget formspråk utan att förta den ursprungliga byggnaden. Sommaren 2016 renoverades denna del av Operakällaren för att bli en bättre konferensanläggning. Förbättrade ljus- och ljudinstallationer, ny heltäckningsmatta och nytt tak, som lagts på samma vis som Celsing la det, för att spegla vattnet i strömmen.