Det exklusiva lilla palatset vid Slottsbacken i Stockholm uppfördes på 1690-talet för och av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728). Italienska och franska palats har inspirerat Tessin till denna magnifika privatbostad.
Läget var praktiskt eftersom han övervakade uppbyggnaden av det nya kungliga slottet efter slottet Tre Kronors brand 1697. Samma år utnämndes Tessin till överintendent för det nya slottsbygget.
För inredningen anlitade Tessin framstående konstnärer framför allt för den praktfulla paradvåningen. Han tog emot änkedrottningen och den kungliga familjen på supé 1701 och då bör byggnaden i stort sett ha stått färdig.
Foto: Alexandru Babos
Illusion av italiensk trädgård
Den begränsade tomten utformades till ett mästarstycke där allt har skapats för att ge en illusion av en italiensk trägård med alla dess beståndsdelar. Tessin inspirerades av byggnader och trädgårdar han sett under sina resor i Europa. Genom skickligt arbete fick han trädgården att framstå som symmetrisk. Han byggde bort tomtens oregelbundenheter med flyglar i olika bredd och höjd. Han skapade illusoriska perspektiv så att både palatset och tädgården känns större än de faktiskt är. Fasaderna mot innergården fick en rik och fantasifull utsmyckning och omslöt en tidsenlig barocktädgård i miniatyr.
Foto: Ulrika Kjellin
Sonen Carl Gustaf Tessin var en av sin tids stora politiker. Han och hustrun Ulla Sparre tog över palatset efter Nicodemus Tessin d.y:s död 1728. Tessin byggde upp en högklassig samling av konst och konsthantverk som blev grunden bland annat till Nationalmuseums samlingar, men som medförde ekonomisk ruin. Dessutom kom Tessin på 1750-talet i konflikt med kungafamiljen.
1755 såldes palatset, som året därpå förvärvades av Kronan för arvprinsens räkning men senare såldes till Stockholms stad för att användas som överståthållarbostad. Palatset renoverades och den förste överståthållaren, Carl Sparre, flyttade in 1775.
Landshövdingens residens
På 1960-talet förenades överståthållarens tjänst med landshövdingens och Tessinska palatset blev länsresidens. Staten övertog förvaltningen 1968 och byggnaden blev ett statligt byggnadsminne.
Under 1900-talet har den Tessinska arkitekturen successivt åter kommit till sin rätt senast med trädgårdens återskapande på 1960-talet. Interiörerna och inredningen i representationsvåningarna har successivt renoverats mellan åren 1998–2006.
