Oxenstiernska annexet, eller Oxenstiernska huset som huset också har kallats, har under seklerna rymt många olika verksamheter. Efter 1744 har de flesta verksamheter varit knutna till monarkin och stadsledningens behov.
Granne med Kungliga Slottet
Byggnaden Oxenstiernska annexet ligger väster om Stockholms slott, mittemot Yttre borggården.
Oxenstiernska annexet och Högvaktsterrassen är i dag filialer till Kungliga Slottet och här finns bland annat verkstäder och ateljéer. Statens fastighetsverk har lokalkontor i annexet och andra delar används som bostäder. I gårdsbyggnaderna ligger verkstäder och omklädningsrum åt Slottets byggnadshantverkare.
Oxenstierna på Helveetii gränd
År 1625 och 1634 utökade Axel Oxenstierna den egendom väster om dåvarande slottet (Tre Kronor) som han hade ägt sedan slutet av 1500-talet. Han köpte en byggnad längs Helveetii gränd, nuvarande Prästgatan. Det är oklart om byggnadslängan som syns på historiska kartor utgjort en, två eller tre byggnader.
År 1744 köpte kronan den Oxenstiernska egendomen. Det gamla bostadshuset närmast Slottet revs och byggnaden mot Prästgatan, det så kallade Oxenstiernska annexet, fick stå kvar.
I ständig förändring
Oxenstiernska annexet inreddes först åt kungliga kollegiet. Kollegiet residerade bara tillfälligt i lokalerna och 1763 renoverades byggnaden åt Kommerskollegium. Ombyggnadsförslaget togs fram av Carl Cronstedt.
Efter att byggnaden hade brunnit år 1767 renoverades den igen, denna gång efter reparationsförslag av Carl Fredrik Adelcrantz. När Nedre Justitierevisionen och Utrikesexpeditionen skulle flytta in under 1780-talet moderniserades huset igen av samme arkitekt.
Från 1800-talets början användes huset av Kungl. Husgerådskammaren och till högvakt för livgardet till häst.
Modernisering 1912
År 1912 gjordes en större ombyggnad av Oxenstiernska annexet eftersomt den kungliga hovtvätten skulle flytta in. Ett ombyggnadsförslag togs fram av E S Josephson och H Theorell. Huset byggdes på med en fjärde våning och två vindsvåningar. Samtidigt moderniserades hela byggnaden.
Foto: Alexandru Babos
Högvaktsterrassen tillkommer
Byggnadens fasader åt Prästgatan och mot innergården är putsade och avfärgade i en gulaktig kulör. De småspröjsade fönstren är gröna och på det brutna taket ligger svartmålat tegel.
Öster om Oxenstiernska annexet uppfördes år 1891–92 den så kallade Högvaktsterrassen efter ritningar av arkitekterna A Johansson och H Sandels. Byggnaden var ursprungligen försedd med stallplatser och användes för livgardet till häst. Muren mot Slottet visar en kompakt och sträng arkitektur, med putsad kvaderstensimitation.
Statligt byggnadsminne sedan 1935
Oxenstiernska annexet, med gårdsbyggnader, är statligt byggnadsminne sedan 1935 (utvidgat 1949, 1965 och 1971). Kvarteret har av regeringen fastställda skyddsföreskrifter sedan 1993.