Bondeska palatset

Bondeska palatset har sedan 1700-talet varit ämbetsbyggnad och bland annat inrymt Stockholms rådhus. Under 1940-talet genomgick palatset en större ombyggnad och Högsta domstolen flyttade hit.

Trots flera förödande bränder och ombyggnader har palatset bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär.

Riksskattmästarens palats

När Gustav Bonde utsågs till riksskattmästare 1660 behövde familjen en ståndsmässig bostad för att markera sin samhällsställning. Tomten i nuvarande kvarteret Nemesis låg förnämligt mellan Riddarhustorget och Norrström. Bygget påbörjades 1662 och pågick i etapper fram till mitten av 1670-talet. Gustav Bonde avled 1667 och det var hans änka Anna Kristina Persdotter Natt och Dag som fick fullfölja bygget. Reduktionen påverkade familjens ekonomi och palatset kom att hyras ut för olika ändamål. Bland hyresgästerna fanns bland annat Kungliga biblioteket och Svea hovrätt, som båda saknade lokaler efter slottsbranden 1697.

Fransk arkitektur inspirerade

Bondeska palatset är ett tydligt exempel på hur utländska förebilder påverkade och utvecklade den svenska arkitekturen. Arkitekterna var starkt inspirerade av den franska barocken och renässansstilen. Palatsets fasad utsmyckades med pilastrar, festonger och romerska kejsarbilder. Koppartaket hade brant takfall och tornen var försedda med kupoler, vilka förstördes vid en brand 1710.

Stockholms rådhus

Stockholms stad köpte Bondeska palatset 1730 av Carl Bondes änka, Maria Gyllenstierna, för att flytta rådhuset hit från Stortorget. Med det var palatsets epok som privatbostad över.

År 1753 drabbades huset åter igen av en häftig brand. Allt trävirke och det höga taket förstördes. Vid återuppbyggnaden höjdes huset med en våning och det nya taket blev ett tidsenligt lågt valmat tak. Först nu uppfördes de planerade södra flyglarna mot Riddarhustorget enligt ursprungsritningarna. Även invändigt gjordes en del förändringar på 1750-talet som visar på dåtidens synsätt och smak när det gäller inredning och arkitektur.

Bondeska palatset har som rådhus bevittnat flera dramatiska historiska händelser. Bland annat Anckarströms offentliga spöstraff efter mordet på Gustav III och den uppretade pöbelns lynchning av fältmarskalk Axel von Fersen 1810.

Ett förfallet palats

Under 1800-talet blev Bondeska palatset allt mer trångbott och det planerades länge för ett nytt rådhus. Först 1915 stod det nya rådhuset på Kungsholmen klart. Bondeska palatset fick därefter hysa diverse olika kommunala verksamheter och den anrika 1600-talsbyggnaden förföll allt mer. 1920 var huset så illa nedgånget att man föreslog att det skulle rivas. Lyckligtvis restaurerades fasaden omkring 1925 och palatset återfick då sin vita färgsättning. Det dröjde fram till slutet av 1940-talet innan palatset fick en ny långvarig funktion.

Högsta domstolen tar plats

År 1948 övergick Bondeska palatset från stadens till statens ägo. En omfattande ombyggnad, med grundförstärkning, byte av fönster och omputsning av fasaden, genomfördes. Huset ändrades även invändigt för att anpassas till Högsta domstolen. Av det nedgångna huset skapades en representativ och funktionell domstolsbyggnad under ledning av arkitekt Ivar Tengbom. En föredömlig renovering där arkitektens restaureringsmässiga förhållningssätt än i dag präglar byggnaden.

1940-talsinredning

Exteriörens 1600-talskaraktär förstärktes genom färgsättning och anläggandet av en förenklad barockträdgård. Ett fåtal rum återställdes till ett förmodat 1600-talsutseende. De flesta övriga rum fick en atmosfär av 1700-tal. Golv och ytskikt var dock moderna varför helheten i dag upplevs som 1940-talsmässig. Den historiska byggnaden fick bilda en representativ ram kring den nya verksamheten. Till den bevarade helheten hör även Tengboms val av lös inredning som till stor del finns kvar än i dag.

Nya tider, nya krav

Dagens samhälle ställer nya krav på säkerhet, teknik och tillgänglighet. Det gäller i högsta grad även Högsta domstolens verksamhet. Under 2003–04 gjordes därför en omfattande, men varsam, renovering av palatset. Nu rymmer byggnaden även Högsta domstolens kansli, som tidigare låg på annan adress.

Under ombyggnaden har stor hänsyn tagits till byggnadens 1600- och 1700-talsursprung men även Tengboms 1940-talskaraktär, har bevarats. Alla ytskikt är utförda i traditionella material och färger. Fasaderna har målats om i samma ljusa kulör som tidigare men med kalklimfärg och oljefärg i stället. De dekorativa stenpartierna på husfasaderna har rekonstruerats och konserverats. Under sommaren 2004 flyttade Högsta domstolen åter in i sina nyrenoverade lokaler.

Statligt byggnadsminne

Bondeska palatset är sedan 1949 klassificerat som statligt byggnadsminne, vilket innebär att byggnaden ska bevaras för framtiden och att särskilda skyddsföreskrifter ska följas. Palatset ska underhållas så att det inte förfaller. Det får inte rivas eller till det yttre byggas om eller förändras. Ingrepp får inte göras i stomme, ursprunglig rumsindelning eller äldre fast inredning.

SFV förvaltar Bondeska palatset

Den dagliga förvaltningen av Bondeska palatset sköts av Statens fastighetsverk. Att förvalta en byggnad med kulturhistoriskt värde innebär att speciell hänsyn måste tas. Ingrepp och förändringar ska in i det längsta undvikas. Balansgången mellan bevarande och nyttjandekrav är ibland svår och medför inte sällan okonventionella lösningar. Det övergripande målet för Bondeska palatset är att det ska erbjuda funktionella lokaler för Högsta domstolens verksamhet samtidigt som byggnadens historia och karaktär bevaras.

I dag är Högsta domstolen hyresgäst.