Denna tomt vid sidan om Strängnäs domkyrka skänktes av Gustav II Adolf till dåvarande biskopen Laurentius Paulinius Gothus. Det som idag benämns Paulinska gården i Strängnäs fungerar idag som bostad för två familjer.
På 1620-talet skänkte kung Gustaf II Adolf en tomt vid sidan av Strängnäs domkyrka till biskop Laurentius Paulinus Gothus. På tomten fanns troligen redan en byggnad som biskopen lät renovera och kanske bygga till. Antagligen fungerade det gamla huset som ärkedjäkneresidens (residens för en hög kyrklig befattningshavare, ung ärkediakon) redan 1523. Huset ska ha hyst rådsherrar från Lübeck under Gustav Vasas kungavalsriksdag.
Senmedeltida byggnadsdetaljer
Flera byggnadsdetaljer berättarom husets senmedeltida historia. Byggnaden är uppförd i tegel i munkförband och har en utkragning mellan första och andra våningen. Detta byggnadssätt förekommer inte under 1600-talet. Även husets ankarjärn är senmedeltida. Fasaden var ursprungligen av tegel med åsade, förmodligen rödmålade, fogar. Idag är fasaden täckt av röd puts. Till gården hörde också flera uthus och ekonomibyggnader i trä, men bara ett uthus finns kvar.
Väggmålningar från 1600-talet
När huset renoverades invändigt 1965 hittade man väggmålningar från 1600-talets mitt i tre rum på bottenvåningen. Motiven var hämtade från Gamla testamentet. Eftersom de skyddas av gipsskivor är de inte synliga idag. Förmodligen var det biskop Paulinus som beställde målningarna. Över ingången till huset lät Paulinus sätta ett portöverstycke som finns kvar att beskåda. Inskriptionen lyder "Herren beware tin utgång och ingång ifrån nu och i evighet. Amen. LPG".
Lättfärdige Laurelius
Efter biskop Paulinus död 1646 följde en tid med arvsskiften där delar av huset och tomten fördelades mellan olika arvingar. Under tiden bodde lektorer från Strängnäs gymnasium i huset och en bit in på 1700-talet en trädgårdsmästarfamilj. 1739 användes en del av huset som tryckeri till boktryckaren Andreas Laurelius änka. Laurelius hade i yngre dagar tryckt "en hop lastbara visor och skrifter". När han sedan tryckte "en lättfärdig skrift om varjehanda älskogssaker" var måttet rågat och boken drogs in. Att han sen fick hyra biskop Paulinus forna hem tolkas som om den fortsatta boktryckarverksamhet var mer seriös.
Eldningsförbud
I mitten av 1700-talet gick ägandet över till Strängnäs gymnasium. Stenhuset var då i mycket dåligt skick och hyresgästerna, gymnasiets lektorer, hade eldningsförbud. Under en timrad stuga fanns en källare med tegelslagna valv. Källaren kan ha medeltida anor men den ligger idag utanför tomten.
Flera renoveringar
1762 renoverades stenhuset och varje våning försågs med en bostad på fem rum och kök med skafferi på vinden. Två lektorer flyttade in. De delade tomten mellan sig med en gärdesgård och planterade bärbuskar och fruktträd. Nya uthus byggdes också. Så sent som 1928 bodde fortfarande två lektorer från gymnasiet i huset.
I slutet av 1960-talet och fram till 1971 gjordes omfattande renoveringar av Paulinska gården både interiört och exteriört. Bland annat förändrades rumsindelningen, kakelugnar och vedspisar togs bort och nya skorstensstockar uppfördes. I källarens västra del finns en stor spis med bakugn bevarad, men den är inte längre ansluten till en skorstensstock. Omkring 1970 fick trädgården sin nuvarande utformning indelad i 12 kvarter, med inspiration från 1600-talet. De blomstrande kvarteren omges av kullersten.
Paulinska gården förvaltas av Statens fastighetsverk och har varit statligt byggnadsminne sedan 1935.