Gripsholms slott är öppet för besök. Mer information hittar du här Gripsholm slott
Gripsholms slott har sitt ursprung i en medeltidsborg anlagd av Bo Jonsson Grip på 1380-talet. Borgen kom i Gustav Vasas ägo 1526 och 1537 påbörjades slottsbygget, med Henrik von Cöllen som byggmästare. Här finns idag en enastående samling möbler och konsthantverk från fyra århundraden.
Hertig Karls berömda kammare från 1500-talet, Gustav III:s teater från 1700-talet och det magnifika porträttgalleriet är några av pärlorna. Gripsholms slott är dessutom vackert beläget vid Mälaren i staden Mariefred, cirka sju mil från Stockholm.
Gripsholms slott kom i Gustav Vasas ägo 1526 och 11 år senare, 1537, lät han påbörja bygget av det nuvarande slottet med Henrik von Cöllen som byggmästare. Av originalinredningen från denna tid återstår endast ett målat innertak. Namnet Gripsholm har slottet fått från Bo Jonsson Grip som anlade en borg här 1380.
Kungliga byggen
Under hertig Karl IX:s tid skedde omfattande om- och påbyggnadsarbeten i flera omgångar. Bland annat byggdes en ny kungsvåning med rikssal, Karl IX:s flygel i förborgen och Hertig Karls kammare som bevarats i original och nästan orörd till våra dagar. Under den tid änkedrottning Hedvig Eleonora hade Gripsholms slott som förläning utfördes nya byggnadsarbeten, bland annat på 1690-talet då den så kallade Drottningflygeln uppfördes. 1708-09 byggdes takvåningarna om och slottslängorna fick ny taktäckning. Efter 1715 användes slottet för en tid inte längre som kunglig bostad och några utrymmen kom denna period att tjäna som länsfängelse.
Gripsholms slottsteater
Gustav III:s tid blev en ny storhetsperiod för Gripsholms slott. Nu byggdes och inreddes bland annat kavaljersflygeln för hovbetjäningen liksom Gripsholms slottsteater. Det var drottning Sofia Magdalena som 1773 lät inreda en enkel teater i slottet. 1781 fick arkitekten Erik Palmstedt i uppdrag att förvandla den till en riktig hovteater. 1782 stod den nya slottsteatern klar, i ett av slottets runda renässanstorn, med ny scen och med ett teatermaskineri som möjliggjorde kulissbyten. Den amfiteatraliska utformningen tillkom 1785. Teatern är idag en av Europas mest välbevarade 1700-talsteatrar
Modellkammaren tillgänglig för alla
Modellkammaren ligger i Hauptmanflygelns källarvåning. Slottets övriga visningsvåningar saknar hiss och ramper. Modellkammaren och slottsbutiken är de enda rum som är tillgänglighetsanpassade. Du kommer in från grusgången runt slottet och inträdet är gratis. I modellkammaren visar fem trämodeller hur slottet har byggts ut och förändrats under åren. Från 1537 när Gustav Vasa började bygga slottet till 1790 när Gustav III lät inreda den exklusiva slottsteatern i ett av de runda renässanstornen. På hyllor och väggar visas föremål, ritningar och foton från de olika restaureringarna 1890 och 1960 och fynd från dykningar i början på 1990-talet i vattnet utanför Slottsholmen. Texter finns på svenska och engelska.
Gripsholmsföreningen
År 1889 bildades Gripsholmsföreningen som i etapper 1891-99 lät genomföra omfattande förändringar av slottet efter arkitekt Fredrik Lilljekvists ritningar. Syftet var att återskapa slottets renässanskaraktär. Ombyggnaden kritiserades starkt av bland andra Verner von Heidenstam. Numera ska föreningen främja Gripsholms slott med dess samlingar samt sprida intresset för slottet. Gripsholms slott disponeras av H.M. Konungen.
Sällsynt flora och fauna vid Gripsholms slott
I slottsområdets hjorthage betar ett hundratal ättlingar till de kungliga dovhjortarna från Kungliga Djurgården i Stockholm. Området har sedan 1600-talet varit betesmark till Gripsholms Kungsgård och på 1860-talet anlades även en promenadpark. I dag är Hjorthagen både statligt byggnadsminne och naturreservat. Här finns unika värden i områdets skogs-och hagmarker med gamla ekar, lindar, tallar och granar samt öppna ängsmarker. Sällsynt flora och fauna, med läderbagge och fladdermöss, trivs här liksom även ovanliga lavar och svampar.
Slottsområdet och kungsladugården
Slottsanläggningen som helhet omfattar ett stort antal byggnader uppförda under i första hand 1700- och 1800-talet. Alla byggnader hade en funktion i den stora slottsapparaten och en för funktionen anpassad gestaltning. Flera byggnader är idag uthyrda med funktioner skilda från de ursprungliga, men visuellt utgör de även idag en viktig del av området som helhet. Kungsladugården och två intilliggande byggnader totalförstördes i en brand natten till den 16 mars 2014.