Ådö kaptensboställe

Ådö ligger på en ö i Sjön Båven, nära Helgesta kyrka i den del av Södermanland som kallas Villåttingen. Egendomen består av Ådö och tre mindre öar. Ända sedan medeltiden har egendomen omfattat öarna Ådö, Svanö, Torsholmen, Ganholmen, Grytholmen och Aspö. De två senare ingår inte längre i fastigheten.

Bara portalstenen kvar

Under medeltiden var Ådö en sätesgård som 1391 donerades till Vadstena kloster av Cecilia Ulfsdotter. Efter reformationen gjorde Gustav Vasa Ådö till sitt arv och eget, det vill säga hans privatägda gods.

1640 köptes egendomen av Karl Karlsson Gyllenhielm, som sen sålde den till Gustaf Gustafsson af Vasaborg. Under den tiden uppfördes en slottsliknande herrgårdsbyggnad. Denna blev troligen aldrig färdigbyggd och förföll under århundradets slut. Herrgårdarna i omgivningen började ta byggnadsmaterial från Ådö och det enda som idag finns bevarat av slottsanläggningen är en portalsten.

Den nuvarande huvudbyggnaden av putsad och vitfärgad sten under säteritak uppfördes 1746.

Åter till kronan

1691 drogs Ådö in till kronan genom Karl XI:s reduktion. Reduktionen var en förutsättning för inrättandet av indelningsverket där boställen fungerade som ersättningssystem för högre militärer. Ådö indelades först som löjtnants- och senare som kaptensboställe vid Södermanland regemente. Fastigheten är ett välbevarat och representativt exempel på den här typen av boställe.

Brukningshistorik

Uppdelningen mellan inägo- och utägomark var relativt oförändrad mellan 1630 och 1809. En tredjedel av Ådö innefattade då inägomark.

Mellan 1809 och 1902 bröts nya åkergärden på västra delen av ön som tidigare varit utmark och även merparten av ängsmarken odlades upp. Därefter förändrades inte markanvändningen nämnvärt förrän 1970-talet då djurhållningen på Ådö upphörde.

Idag bedrivs växtodling och betesdrift på Ådö kaptensboställe.

Bilder

Se alla bilder