Kungsgården Uranienborg ligger på ön Ven mitt i Öresund. I dag bor cirka 360 personer permanent på ön men sommartid besöks Ven av mängder med turister som kommer hit för att bland annat cykla eller vandra i det natursköna landskapet.
Kungsgården på Ven finns omnämnd från mitten av 1200-talet då den fungerade som en kunglig jaktpark. Jordbruket fick allt mer betydelse under senmedeltiden och godset gavs då troligtvis till en lantbrukare. Markerna är bördiga och här odlas spannmål och oljeväxter.
Tycho Brahes stormiga tid
År 1576 gavs Ven till astronomen Tycho Brahe. Han byggde i rask takt slottet Uraniborg, Stjärneborg som var en observatorieanläggning med astronomiska instrument och en pappersmölla. Pappersmöllan var ett pappersbruk som drevs av vattenkraft. Efter 20 år på Ven tvingas Tycho Brahe lämna ön på grund av sina personliga dispyter med medlemmar av det danska riksrådet. Han dog fyra år senare. När Tycho Brahe lämnat Ven plundrades byggnaderna på kungsgården snabbt av lokalbefolkningen. Pappersmöllan och en smedja revs senare för att användas som material vid reparation av kungsgårdens byggnader.
Foto: Mia Fernlund
Kunglig älskarinna satte sin prägel
År 1616 tilldelades Ven till Christian den IV:s älskarinna, Karen Andersdotter Winke. Hon lät riva Uraniborg och Stjärneborg för att i stället uppföra en ståtlig byggnad i senrenässansstil. När denna byggnad var färdig kom Kungsgården att kallas för Uranienborg. Huset revs 1825, teglet användes till en skyddsmur runt lämningarna efter Tycho Brahes byggnadsverk. Inte förrän 1900 byggs en ny ståndsmässig bostadsbyggnad på kungsgården i oscariansk stil. Byggnaden är fortfarande arrendatorsbostad på kungsgården.
Krig orsakar 100-årigt förfall
Efter freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne Sverige. Under de följande skånska krigen vandaliseras byggnaderna på kungsgården svårt av danska trupper. Inte förrän på 1750-talet startade ett stort restaureringsarbete av gården. Arbetet utfördes av den dåvarande arrendatorn Petter Lannerstierna och hans arvingar. Som gengäld för arbetsinsatsen slapp de betala arrende under åtta år.
Fakta
Uranienborgs kungsgård består av totalt 190 hektar, varav:
- 160 hektar skogs- och åkermark
- 30 hektar övrig mark
Egna tegelbruk på Ven
Under 1800-talet blomstrade Ven och ett flertal tegelbruk anlades. Av dessa återstår nu mest övergivna lertag. Framförallt var det de växande städerna vid Öresund, och då i synnerhet Köpenhamn, som efterfrågade tegel. Tegeltillverkningen medförde ett uppsving för båttrafiken och ordentliga hamnar byggdes under slutet av 1800-talet. Bebyggelsen växte upp runt hamnarna. Flera hus är gediget byggda i tegel och försedda med vacker dekor. Några av taken är täckta med det för Ven säregna takteglet "ruter ess".
Uranienborg förvaltas av Statens fastighetsverk och drivs av en arrendator.