Tomarps kungsgård

Redan 1258 nämns den danske adelsmannen Joen Lille som ägare av Tomarp och i början av 1600-talet har en annan dansk, riksamiral Ove Gjedde, tagit över Tomarp. Över porten i västra längan finns hans och hustrun Dorte Urnes vapenkartusch inmurad. De blev de sista danska ägarna av Tomarp.

Genom freden i Köpenhamn 1660 ingick godset som en del av de vederlagsgods som tillfördes Sverige i utbyte mot Bornholm. Byggnaden blev kungsgård och var 1691–1869 chefsboställe vid den indelta armén. När chefsboställena drogs in i slutet av 1800-talet blev Tomarp arrendegård. Vid 1900-talets början var Tomarp den kungsgård som lämnade störst arrende till kronan. Det som finns bevarat från denna tid är snickarverkstaden inklusive utrustning, kvarnen och några statarbostäder.

Från ringmursborg till renässansslott

Omkring år 1300 uppfördes en kvadratisk ringmursborg med ett försvarstorn i det nordvästra hörnet. Tornet är den äldsta delen av den nuvarande anläggningen. Vid mitten av 1400-talet sänktes murarna och försvarstornet byggdes ut till ett bostadshus – nuvarande norra längan.

Kring sekelskiftet 1600 tillkom nya längor och borgen fick en helt sluten gård. Samtidigt omgestaltades anläggningen i den danska Kristian IV-renässansens anda till ett ståtligt renässansslott. Interiören byggdes om på 1760-talet efter ritningar av H.G. von Kierting och kungsgården fick en sluten monolitisk karaktär med valmade tak.

Borgen består i dag av fyra längor med ett trettiotal rum i två våningar runt en gård. Det finns många inredningsdetaljer från 1700- och 1800-talen bevarade, som till exempel dörrar, paneler och kakelugnar. Även fragment av kalkmålningar från 1600-talets början har påträffats. Borgen omges av en lummig och vildvuxen 1800-talspark.

Galleri Tomarp Kungsgård

Hösten 1998 invigde Galleri Tomarp Kungsgård sin verksamhet i kungsgården och i och med det blev den gamla borgen för första gången tillgänglig för allmänheten. Byggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Effektivt jordbruk möter framtidens krav

Jordbruket har sedan godsets tidigaste skede varit basen i gårdens försörjning. I byggnader och mark speglas såväl gårdens som jordbrukets utveckling. Jordbruket drivs av en arrendator med inriktning på köttdjur, 200 djur finns på gårdens lösdrift. För att möta framtidens krav på effektivt lantbruk, har bland annat spannmålsanläggningen moderniserats så att 2 000 ton spannmål kan lagras. Gamla ladugården som har stått tom under flera år har byggts om till maskinhall och foderutrymme.