Glimmingehus

När Jens Holgersern Ulfstand lät bygga Glimmingehus var Skåne fortfarande danskt och sådana högresta ”hus” redan då egentligen omoderna. Troligen ville han befästa sin makt genom att använda riddartidens former. Men om nu själva byggnadens form var gammaldags så var byggnaden fylld av nymodigheter, till exempel ett varmluftssystem för uppvärmningen. Vi kan också se många kluriga uppfinningar för att försvara huset: falluckor, blindgångar och kanaler för kokande tjära att möta fienden med. Placeringen i öppna och svårforcerade marker var förstås också strategisk – fienden skulle synas på långt håll.

Omodernt efter bara några år

De flesta historiska spår visar att borgen bara tjänade sitt ändamål ett par generationer. Så här ville den skånska adeln inte längre bo. Redan under 1500-talet började Glimmingehus användas som sädesmagasin. 

Under skånska kriget under 1600-talet var svenskarna rädda för att huset skulle bli ett danskt fäste. Karl XI beordrade rivning, men manskapet gick bet på att demolera de två meter tjocka murarna och huset fick stå kvar som magasin genom seklerna.

Nils Holgersson kommer till Glimmingehus

Det var fortfarande sädesmagasin när Selma Lagerlöf under 1800-talets sista år lät Nils Holgersson rädda säden från den då största fienden –råttorna. Användningen var skonsam mot huset, men många röster höjdes för att ge byggnaden en värdigare användning. Bidrog Nils Holgerssons stora popularitet? Glimmingehus övertogs i alla fall av staten 1924 som i nationalromantikens anda restaurerade Glimmingehus till ett ”nationalmonument” med museum, kafé och vandrarhem.

Paradoxalt nog är det glömskan och ett liv vid sidan om samtidens behov som räddat Glimmingehus och så många andra gamla kulturmiljöers ursprunglighet. I dag visar Riksantikvarieämbetet delar av den gamla byggnaden. Glimmingehus förvaltas sedan januari 2015 av Statens fastighetsverk.

I dag är Riksantikvarieämbetet hyresgäst.