Besöksmål
Johannisborgs slottsruin är öppen för besök
År 1613 började Johannisborgs slott uppföras som residens och som värn för staden Norrköping. Den som beordrade bygget "till stadens prydnad och värn" och som skulle bo i residenset var hertig Johan av Östergötland, dessvärre hann det inte bli klart under hans levnad.
Hertig Johan var son till Johan III och hans fru Maria Elisabet var dotter till Karl IX. Slottet Johannisborg skulle användas som residens för dem, hertigparet av Östergötland, och sedan som änkesäte åt Maria Elisabet, så var planen. Troligen anlitades Hans Fleming från Nederländerna som arkitekt. Slottsbygget drog ut på tiden och var inte färdigt förrän 1639. Då var hertigparet, som båda dog unga, sedan länge döda.
Johannisborgs slott brann 1719
Ursprungligen bestod slottet av två byggnader förenade av flyglar. Det hade tre våningar, sex torn och var omgivet av gravar och vallar som bildade en femuddig stjärna. När Norrköping invaderades av ryska trupper brändes bland mycket annat i staden Johannisborgs slott ned i juli 1719. Resterna av slottet revs senare för att återanvändas till andra byggen. Porttornet återuppbyggdes först vid en restaurering 1934.
Stenrelief med porträtt av hertig Johan. Foto: Anders Bodin
Biologisk mångfald och kulturvärden
Idag förvaltas området av Statens fastighetsverk. De värden vi förvaltar handlar om kulturhistoria och naturvärden. Sommaren 2016 betade kvigor på slottsruinens område för att hålla undan växtligheten. Kvigorna utför ett viktigt arbete för att inte området skall växa igen. Statens fastighetsverk (SFV) lät under säsongen också utföra vasslåtter i vallgravarna och på vallarna mekanisk röjning av druvfläder. Betet, vasslåttern och röjning av sly är ett led i SFV:s arbete med att vårda slottsruinens kulturhistoriska värden och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Området har också naturmiljövärden i form av ett rikt fågelliv.