Under skidbacken i Vuollerim låg i flera decennier en hemlig försvarsanläggning. Ett artillerifort vars kanon var dold för världen under en gammal ranglig lada. Fortet var en del av försvarslinjen Lule älvdalen och tänkt som Sveriges sista chans mot ett invasionshot under kalla kriget.
Strategiskt läge vid Luleälven
I skuggan av de stora kraftverksbyggena i Lule älvdal under 1950- och 60-talen började militären i all tysthet att bygga en försvarslinje längs Luleälven. Några berg med strategiskt läge valdes ut som fort för att tillsammans med den breda älven utgöra den sista muren söderut för ett fientligt angrepp österifrån. Planen var att 250 000 man skulle kunna mobiliseras från södra Sverige till Lule älvdal. Armébatteriet i Bomyrberget, som det egentligen heter, färdigställdes 1963 och är det enda kvarvarande armébatteriet av de som byggdes för att försvara övergångarna över Luleälven och som skydd för älvens kraftverk.
Pansarskeppet Victoria
I slutet av 50-talet erbjöd marinen armén att överta kanoner från örlogsfartyg som skulle utrangeras. Bland dessa fartyg fanns pansarskeppet Victoria, sjösatt redan 1918 och uppkallat efter Gustav V:s tyskfödda drottning.
Forten längs Luleälven kom att bestyckas med kanoner från Victoria och hennes systerskepp Sverige och Gustav V. Och just fortet i Bomyrberget, där bataljonschefen var placerad, kom att kallas Victoriafortet.
Fortets kanoner, som i största hemlighet fördes till berget i Vuollerim var inte den största pjäsen ombord på det mycket tungt bestyckade fartyget. Ursprungligen var planen att till fortet ovan älven frakta en 28,3 cm-pjäs från pansarskeppet Victoria. Kanske insåg man det oöverstigliga i att få upp en så stor pjäs på det höga och nästan väglösa berget. Man nöjde sig med ett dubbeltorn från skeppet med två mindre 15,2 cm-kanoner. Dessa hade en räckvidd på 17 kilometer.
Autentisk och intakt miljö
Victoriafortet är en imponerande anläggning i flera våningsplan. Den går mellan 40 och 50 meter ner i berget från den väl dolda ingången ‘inslaget’, en slags tunnel strax under själva kanonen.
Genom tjocka dubbeldörrar och skyddsslussar kommer man in i en miljö där tiden tycks ha stannat då berget låstes efter den sista övningen 1988. I stridsledningscentralen känns det som om bataljonschefen och hans medarbetare bara gått ut en liten stund.
För att vara i fält var det ett bekvämt liv i fortet där alla hade riktiga sängar med madrasser och linne i logementen med bäddar i tre plan för ca 70-80 man.
Statligt byggnadsminne sedan 2004
Endast sex gånger under de dryga tre decennier som Victoriafortet var topphemligt användes anläggningen vid övningar. Fortet utgick slutligen ur krigsorganisationen i december 1997. Anläggningen är statligt byggnadsminne sedan 2004 och förvaltas av SFV sedan 2006. Sen övertagandet från Fortifikationsverket har SFV anpassat fortet bland annat med utrymningsväg.
Viktoriafortet är tyvärr inte öppet för besökare för tillfället men målsättningen är att fortet på olika sätt ska kunna berätta om hur Sverige under kalla kriget rustades för en befarad invasion.