Göta hovrätt instiftades 1634 under drottning Kristinas förmyndarregering och placerades i Jönköping. Avsikten med hovrätterna var från början att de skulle avlasta kungens, det vill säga rådets, domsmakt och även att fungera som alternativ till domstolen i hansestaden Lübeck för invånarna i stormakten Sveriges nya provinser.
Två år senare bestämdes att Göta hovrätt skulle ha en egen byggnad och 1639 började hovrättshuset att byggas under ledning av murmästaren Heinrich Gottwald, troligen efter ritningar av Simon de la Vallée som var Konungens arkitekt och byggmästare. Borgmästare Peder Gudmundsson utsågs till inspektör med ansvar för byggarbetets praktiska planering. Byggnaden är i sandsten. Tre våningar var planerade men det blev två. Hovrättshuset stod klart 1665, efter en rad svårigheter som brist på pengar. Det började dock användas redan 1650.
Foto: Bert Leandersson
Ett hus i förändring
Omkring 1776 byttes det ursprungliga säteritaket ut mot det som finns i dag. I början av 1780-talet och 1868 renoverades interiören. 1907 gjorde man tjänstelokaler på vinden. Där inrättades flera rum 1921. I slutet av 1940-talet gjordes ombyggnader efter en ny rättegångsreform och då tillkom nya sessionssalar. Nu rymmer byggnaden tre sessionssalar med överläggningsrum, hovättens plenisal, presidentens ämbetsrum och tjänsterum. 1991 gjordes en omfattande invändig renovering. Domstolsbyggnaden är en levande byggnad. Plenisalen på andra våningen är mest bevarat i sitt ursprungliga skick. Byggnaden är statligt byggnadsminne.