Residenset i Östersund är stadens äldsta stenhus, uppfört 1846–48 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. 1974 förklarades det som Statligt byggnadsminne.
Östersunds residens uppfördes i mitten av 1800-talet och är utformad i senempire. 1901 tillkom två fristående flyglar och 1910 utökades huvudbyggnaden något. Efter ritningar av arkitekt Gustaf Holmdahl genomfördes omfattande tillbyggnader år 1930–31. Vid dessa arbeten förlängdes huvudbyggnaden och kopplades samman med flyglarna.
Hanna Rydh i Östersunds residens
Östersunds residens var i några år hem för den kvinnliga doktor i arkeologi som redan på 1930-talet sökte arbetet som landshövding i Jämtland. Efter sin första makes död gifte sig nämligen Hanna Rydh med Mortimer Munck af Rosenschöld som var landshövding i Jämtlands län under åren 1931–38. Hanna Rydh blev en mycket uppskattad landshövdingsfru, inte minst för sina insatser för länets kulturarv och museet Jamtli. När hennes man skulle gå i pension 1938 kandiderade hon till posten men fick den inte. Det dröjde ända till 1974 innan en kvinna blev landshövding i Sverige.
Statligt byggnadsminne 1974
När residenset var nytt måste det ha varit en imponerande syn i den lilla trästaden vid Storsjön. Nu har Östersund utvecklats till att bli ett nav i Jämtlands län. Länsresidenset är Östersunds äldsta bevarade stenhus och 1974 förklarades det som statligt byggnadsminne.
Residenset i Östersund ligger i kvarteret Hövdingen med entré från Köpmangatan. Mot Strandgatan och Storsjön finns den stora parken och residensets egentliga huvudfasad. Under åren 2002–04 renoverade Statens fastighetsverk interiörer och inredning. 2009 påbörjades en omfattande renovering av residensets kontorsdelar som pågått i flera etapper. 2011–2012 byggdes Norra flygeln om och residenset tillgänglighetsanpassades.
I dag är Länstyrelsen i Jämtland hyresgäst.