Besöksmål
Närs fyrplats är öppen för besök. Mer information hittar du här Närsholmen fyr & logi
Närs fyrplats är belägen på halvön Närsholmen på sydöstra Gotland. Det är en plats med säregen karaktär, savannliknande natur och intressant historia om livet på 1800-talet.
Närs fyrplats är en mycket välbevarad 1800-talsmiljö i speciell omgivning. Närsholmen blev naturreservat 1986 och fyrplatsen är statligt byggnadsminne sedan 2008. Här finns flera ovanliga växter och på platsen häckar många olika fågelarter, vissa delar av ön är fågelskyddsområde och får inte beträdas mellan 15 mars och 15 juli.
Fyren byggs på Närsholmen
För ett par hundra år sedan var Närsholmens sydligaste udde en ö. På den udden fanns då en båk, ett slags sjömärke som på 1800-talet uppdaterades till en stång, ett annat sjömärke. Under sommaren 1872 uppfördes fyrtornet, ett par boningshus åt fyrfolket och några uthus. Tornet ritades av fyringenjörerna G E Höjer och A T Gellerstedt. Ingenjör John Höjer var byggnadsledare. Fyrapparaten kom från Frankrike och drevs av ett stort lod som måste dras upp med jämna mellanrum. 1874 byggdes den kallmurade (utan murbruk) stenmuren runt fyren av en bonde i trakten.
År 1961 automatiserades fyren med el-/dalénljus och personalen drogs in. 90 år av fyrvaktande på När var till ända.
Närsholmen ingick i Roma kungsgård
Från 1500-talet och framåt användes Närsholmen som betesmark åt får och lamm som tillhörde Roma kloster. När staten tog över klostret och Roma kungsgård bildades ingick Närsholmen. De som tog hand om egendomarna fick bland annat bo här och på Närsholmen bosatte sig en så kallad holmvaktare med familj. Under åren blev det många holmvaktarfamiljer som bodde här. År 1864 styckades marken på Närsholmen av från Roma kungsgård och blev ett hemman i Närs socken. Egendomen förvaltades därefter av Domänverket.
Foto: Mia Fernlund
Gotländska fyrar tack vare engelska flottan
1797 frågade Amiralitetskollegiet landshövdingen i Gotland om hur det stod till med fyrar i länet och fick till svar att "Fyr- och känningsbåkar finnas här under landet inga." Under 1800-talets första hälft uppfördes i alla fall tre fyrar. På 1850-talet förliste 54 skepp utanför de gotländska kusterna, av dessa var 13 brittiska. Den brittiska beskickningen skrev till svenska Utrikesdepartementet och beklagade sig, vilket var en av flera anledningar till att fyrbyggena kom igång på riktigt. Den snabbt växande handeln i industrialismens spår ställde nya krav på säkra kommunikationer och transporter. 1846–91 uppfördes ytterligare nio fyrar varav en var Närs fyr.
Byggnaderna på Närsholmen ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk sedan 2015 (tidigare av Fortifikationsverket). Fyren förvaltas av Sjöfartsverket och marken av Naturvårdsverket.
