Du kan besöka Gävle slottspark.
Gävle slott har varit i kunglig ägo sedan slutet av 1400-talet. Slottet är statligt byggnadsminne sedan 1935. Slottet används i dag som privatbostad åt landshövdingen. Större delen av parken är dock öppen för allmänheten.
Läget intill Gavleån har sedan urminnes tider varit av strategisk betydelse. Under tidig medeltid fanns här sannolikt en omlastningsplats för järn. Munkar på pilgrimsvandring från Uppsala till Nidarosdomen i Trondheim passerade här.
Parken ritad av Carl Hårleman
Den norra delen av slottsparken är bäst bevarad och är den del som har störst kulturhistoriskt värde. Den ritades av den välkände slottsarkitekten och överintendenten Carl Hårleman, som även deltog i utformningen av Stockholms slott. Hårleman fick till uppgift att utforma ett nytt slott och en ny trädgård när Johan den III:s kyrkslott, som tidigare stod på platsen, brann ner år 1727.
Parken norr om slottsbyggnaden fick en tidsenlig rokokokaraktär. På två terrasser anlades avgränsade, troligen sirligt utformade, trädgårdskvarter, så kallade parterrer. Hur parterrerna såg ut vet man idag inte men spår av indelningen finns bevarade
Illusion av mer vidsträckt trädgård
Hårleman placerade slottets två flyglar snedställda, liksom inramande trädgården. Dåtidens arkitekter var skickliga på att skapa illusioner, och med detta enkla grepp verkade parken mer vidsträckt. Flyglarna gav dessutom trädgården ett mer skyddat klimat.
Enligt ett inspektionsprotokoll från 1775 omgavs parterrerna av ett plank, som mot ån var försett med flera grindar. En stenmur sträckte sig emellan flygelbyggnaderna som en avgränsning mellan den nedre och den övre terrassen.
Fortfarande överensstämmer platsens proportioner och grundplan väl med det bevarade ritningsförslag för parken som Hårleman gjorde. När Carl Hårleman dog 1753 var varken slottet eller parken färdigställda. Vid en renovering av parken på 1960-talet tillkom lindbersån i mittaxelns förlängning.