Sedan 1813 är residenset i Falun Dalarnas officiella residens. Byggnaden uppfördes redan på 1730-talet. Men residenset byggdes om och präglas därför mest av den gustavianska stil som slottsbyggmästare Johan Sebastian af Uhr skapade här på 1790-talet.
Landshövdingsresidenset i Falun i Dalarna köptes av staten 1812. Byggnaden uppfördes troligen någon gång mellan 1730 och 1734 för rådmannen Olof Engström och hans hustru Christina Trotzig. Vid de stora bränderna i Falun 1761 skadades bohag och ekonomibyggnaderna svårt. Huvudbyggnaden och flyglarna i tegel klarade sig relativt bra.
Visste du att:
Landshövdingar infördes i Sverige 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län).
Foto: Åke E:son Lindman
Sengustaviansk stil
År 1790 utnämndes Jan Magnus af Nordin till landshövding i Kopparbergs län. Han köpte huset av Olof Engströms arvingar och påbörjade en ombyggnad. Slottsbyggmästare Johan Sebastian af Uhr gjorde då om byggnaden i den sengustavianska stilen. Arkitekten Louis Masreliez skissade förlagor till de interiöra målningar som sedan utfördes av dekorationsmålaren Nils Johan Asplind. Bostadshusets flyglar fick i samband med ombyggnaden en andra våning och huvudbyggnadens vind höjdes för att ge plats åt en rad halvfönster.
Slaggbyggnadsteknik
Ur byggnadstekniskt hänseende är residenset i Falun ett intressant exempel på slaggbyggnadsteknik, en teknik som utvecklades i Falun efter stadsbränderna 1761.
Statens fastighetsverk restaurerade och moderniserade inredning och interiörer under åren 2002–2004. Statens fastighetsverk förvaltar länsresidenset i Falun.
I dag är Länstyrelsen i Dalarnas län hyresgäst.
Snabba fakta
23 kakelugnar värmde huset år 1794