Sveriges ambassadörsresidens i Bryssel, Belgien

På baksidan finns reliefplattor i keramik som är kopior av Andrea della Robbias utsmyckningar på Brunelleschis Hittebarnshus i Florens. Blommes familj kunde inte flytta in förrän 1916 på grund av första världskriget. 12 år senare köptes fastigheten av den svenska staten på initiativ av dåvarande ambassadören Gustaf von Dardel för 150 000 svenska kronor.

Huset består av fyra våningar och källare. Det är sammanbyggt med en gårdsbyggnad i två plan. Residenset är väl lämpat för respresentation. Bottenvåningens fasad är i sandsten och övriga våningar har gul puts med fönsteromfattningar av natursten. Gårdsfasaderna har vitmålat tegel. Takens ytskikt består av skifferplattor.

När arkiteketen Adrien Blomme ritade huset 1913 var det som bostad och arkitektkontor för sig och sin familj. Blomme lät sig inspireras av italiensk senrenässans och Andrea Palladios byggnadsverk. På baksidan finns reliefplattor i keramik som är kopior av Andrea della Robbias utsmyckningar på Brunelleschis Hittebarnshus i Florens. Blommes familj kunde inte flytta in förrän 1916 på grund av första världskriget. 12 år senare köptes fastigheten av den svenska staten på initiativ av dåvarande ambassadören Gustaf von Dardel för 150 000 svenska kronor.

Sveriges förhöjda status i Belgien

I samband med övertagandet gjordes en del ombyggnader. Arkitektbyråns kontor blev bankettsal och man murade en öppen spis med det svenska riksvapnet på. Man upprättade också en förbindelse mellan huvudbyggnaden och den övre delen av huset på andra sidan innergården. Köpet av fastigheten hade bland annat med den svenska prinsessan Astrids giftermål med belgiske kronprinsen Leopold att göra. Residenset skulle bättre motsvara "Sveriges genom giftermålet förhöjda status" och prinsessans föräldrar prins Carl och prinsessan Ingeborg skulle kunna härbergeras ståndsmässigt. Sedan dess har fastigheten fungerat som den svenska ambassadörens residens i Bryssel.

Kulturskyddade delar

1997 beslöt Bryssels stad att vissa delar av fastigheten på avenue Géo Bernier skulle vara kulturskyddade. Det gällde taken, fasaderna, entrén, hallen, trappan och trappavsatsen samt de tre rummen mot gatan på första våningen och det nedre galleriet på baksidan.

Idag är Utrikesdepartementet hyresgäst.