Frövi ligger i Skultuna socken i Västmanland, några kilometer norr om Västerås. Namnet Frövi antyder att det varit en kultplats under järnåldern. De spår som är säkerställda är ett antal fynd från stenåldern och en eldslagningssten från järnåldern.
Frövi har fungerat som översteboställe sedan slutet av 1600-talet och har en gårdsbild som fick sin nuvarande karaktär i början av 1800-talet.
Frövi nämns första gången 1342 och var då frälsejord. År 1406 köptes Frövi av Västerås domkyrka och var sedan i kyrkans ägo ända fram till reformationen. Frövi bortförlänades 1613 till riksrådet Henrik Horn och ärvdes sedan av hans son.
Försörjningssystem för högre militärer
I och med reduktionen i slutet av 1600-talet drogs egendomen in till Kronan (staten) och blev översteboställe genom indelningsverket 1683. I indelningsverket fungerade boställen som försörjningssystem för högre militärer. Indelningsverket genomfördes av Karl XI och var ett sätt att säkra krigsmaktens rekrytering och underhåll. Frövi anslogs som översteboställe vid Västmanlands regemente år 1691. Även gården Berga reducerades och anslogs som kaptensboställe och kom att brukas under Frövi. På 1700-talet avhystes Berga och ett antal torp anlades istället. Ett nytt kaptensboställe kom senare att anläggas utanför byn, kallat Hagtorpsstugan.
Användningen idag
Gårdens byggnader är koncentrerade till egendomens södra del och omgivna av äldre trädgårdsanläggningar och åkermark. Direkt öster om mangården ligger ekonomibyggnaderna som flertalet är från 1900-talet första hälft. Norra delen av egendomen består mest av skog - till största delen jämnårig barrskog. Idag består Frövi av ett brukningscentrum med en arrendator som arrenderar gårdsbyggnaderna, kaptensbostället och jordbruksmarken. Frövi blev ett byggnadsminne 1935.
Markfördelning
Frövi översteboställe består av totalt 549 hektar, varav:
310 hektar skogsmark
168 hektar åkermark
12 hektar betesmark
59 hektar övrig mark