Hagaparken

De engelska parkerna skulle utgå från naturen och forma ett idealt kulturlandskap. Stilen hämtade influenser från antiken, Italien och Kina. Mjukt formade gräsytor, så kallade pelouser, växelverkade med mörka skogspartier och halvöppna hagar. Slingrande gångar tog besökaren förbi buskage, bersåer och ståtliga träd. Olika byggnader, till exempel nybyggda ruiner och paviljonger, skulle bjuda på ständigt nya upplevelser.

Teaterkungen och Piper

Hagaparken kan även kallas en gustaviansk park eftersom det var Gustav III som var initiativtagare till lustparken. Han utförde själv många skisser, både till själva parken och till byggnaderna. Kungen hade många skickliga yrkesmän till sin hjälp. Störst betydelse för parkens utformning och innehåll hade arkitekten Fredrik Magnus Piper.

Gustav III:s ursprungliga plan var att anlägga en mindre engelsk park vid Haga. Åren 1771–1780 anlades också en enkel promenadpark på de tre holmarna i Brunnsviken söder om Haga gård. Parken fick promenadvägar längs stränderna och nya alléer planterades. Broar byggdes mellan holmarna och ett lusthus flyttades till Haga från Karlbergs slottspark.

Fredrik Magnus Piper skapar parken

Arkitekt Fredrik Magnus Piper utsågs till kungens parkarkitekt och intendent för de kungliga lustparkerna. Promenadparken på holmarna förbättrades och kanalerna byggdes ut. Terrängen modellerades om för att skapa mjuka övergångar mellan hagmark och öppen mark samt mot pelouserna (gräsytorna) vid Haga gård. Nya vägar anlades och de befintliga förbättrades.

1785 köpte Gustav III även Brahelunds gård. Genom detta köp kunde kungen utvidga Hagaparken till mer än dubbla storleken. Detta blev också inledningen till Pipers mer omfattande generalplaner.

Pelousen färdigställs

Under 1787 färdigställdes dagens stora pelouse samt kanalen, förbindelsevägen och holmarna i Brunnsviken nedanför vägen. 1787–1790 arbetade man även med kanaler och holmar, både söder om Haga slott och vid Tingsslätten norr om Stallmästargården. Mellan 1785 och 1800 levererades 26 000 träd till Haga.

Grunden till ett lustslott

1786 påbörjades grundläggningen av Gustav III:s stora lustslott, efter arkitekt Olof Tempelmans planer. Tempelman efterträddes senare av Louis Jean Desprez. I mars 1792 mördades Gustav III och intensiteten i arbetet med Hagaparken avtog. Slottet blev aldrig färdigbyggt, men grunden finns fortfarande kvar i parken.

Under 1800-talet ökade Hagas betydelse som promenadpark för stockholmarna. Att de kungliga parkerna öppnades för folket var en tendens i hela Europa vid den här tiden.

Klarakvarterens rivningsmassor blir Hagakullen

Under 1900-talet har Uppsalavägens successiva utbyggnad haft störst inverkan på Hagaparken. På 1960-talet revs Linvävartorpet och Hagakullen kom till. I början av 1990-talet tillkom bullervallar och en ny pelouse.

Haga utsågs till statligt byggnadsminne 1935 och förvaltas i dag av Statens fastighetsverk och Ståthållarämbetet.

Nytt staket och ny promenadväg

Haga slott återgick till Kungens dispositionsrätt den 23 april 2009. Det innebar bland annat att ett område runt Haga slott inhägnades med nytt staket och att gångvägen flyttades närmare stranden invid Brunnsviken. Det inhägnade området utgör 7,8 hektar av Hagaparkens totala 144 hektar. 

Del av Nationalstadsparken

I dag är Hagaparken också en del av Nationalstadsparken. Den bildades 1995 som den första i sitt slag i världen. Parken sträcker sig från Ulriksdal och Haga slott ner över Djurgården och Skepps- och Kastellholmen. Miljöerna är skyddade för sina höga kultur- och naturvärden och finns här för dig att uppleva.

Läs mer om Nationalstadsparken.

Bilder

Se alla bilder