Bergianska trädgården är öppet för besök. På https://www.bergianska.se/ får du veta mer.
Bergianska trädgården ligger vid Brunnsviken i Stockholm. Det är ett populärt rekreationsområde för stockholmare året runt. Anlagda stigar, sittplatser utmed vattnet och berghällar låter besökarna njuta av såväl planterad som naturlig växtlighet. Vintertid söker sig skridskoåkare till Brunnsviken.
Trädgårdens syften är dels forskning och undervisning, dels att erbjuda allmänheten trädgårdsupplevelser, kunskap och inspiration. Trädgården är också en del av Kungliga nationalstadsparken.
Från Bergielund till Bergianska trädgården
Ursprunget till trädgården är en malmgård som fick namnet Bergielund när bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius 1759 köpte gården och marken och skapade en mönsteranläggning på 7 hektar. Den bredde ut sig från nuvarande Vasaparkens gräns mot Sabbatsberg till Karlbergsvägen. Trädgården testamenterades 1791 till Kungl. Vetenskapsakademien för att drivas som trädgårdsskola och försöksanläggning till "publici nytta".
Trädgården flyttar ut
År 1885 flyttade dåvarande professor Bergius Veit Brecher Wittrock anläggningen till Frescati. Den nya Bergianska trädgården skapades som en botanisk trädgård efter vetenskapliga principer, med växterna ordnade efter släktskap och geografisk härstamning. Topografin togs tillvara för slingrande promenadvägar, trappor och terrasser. Dammar grävdes ur i sanka lägen och öppna ytor ordnades som systematiska kvarter.
Två stora växthus och växtförsäljning
Kungl. Vetenskapsakademien och Bergianska stiftelsen ägde och förvaltade trädgården fram till 1969 då staten tog över huvuddelen av trädgården.
Bergianska trädgården har utvecklats under det gångna seklet, stiftelsens växtförsäljning och trädgårdsskola har upphört, men delar av Wittrocks trädgård bevaras i den nuvarande anläggningen. Bergianska stiftelsen driver i dag Edvard Andersons växthus som invigdes 1995. Inom stiftelsen finns också en forskningsinstitution.
Stockholms universitet är huvudman för frilandsanläggningarna, Victoriaväxthuset och de tropiska avdelningarna i Edvard Andersons växthus.
Återskapad våtmark
I södra änden av trädgården låg fram till 1863 sumpiga ängsmarker som försvann då kanalen vid Ålkistan sprängdes fram och Brunnsvikens vattennivå sänktes. Sedan dess har marken varit mer eller mindre torrlagd. Statens fastighetsverk återskapade våtmarken 2009–2010 tillsammans med Stockholms universitet och Bergianska trädgården.
Projektet innebar bland annat att krävande markarbeten genomfördes, att diken lades igen och att en dämmande vall byggdes mot Brunnsviken.
Sedan 2010 har våtmarken utvecklats i mycket positiv riktning. Hittills har 230 växtarter noterats varav endast drygt 50 är insådda eller planterade. Fåglarna hittade snabbt till platsen och mer än 60 arter har rapporterats, några häckade redan första året såsom tofsvipa och mindre strandpipare. Naturens hus använder våtmarken i sin undervisning, bland annat analyserar de näringsinnehållet i vattnet.
Våtmarken i Bergianska är unik på så sätt att den kontinuerligt är under uppsikt och sköts av trädgårdens personal beträffande slåtter, vassröjning och vattenreglering. Det är annars vanligt att anlagda våtmarker lämnas åt sitt öde och relativt snart växer igen.
Del av Nationalstadsparken
I dag är Bergianska trädgården en del av Nationalstadsparken. Den bildades 1995 som den första i sitt slag i världen. Parken sträcker sig från Ulriksdal och Haga slott ner över Djurgården och Skepps- och Kastellholmen. Miljöerna är skyddade för sina höga kultur- och naturvärden och finns här för dig att uppleva.
Läs mer om Nationalstadsparken.