Södra bankohuset i Gamla stan i Stockholm är troligen världens äldsta, i dag bevarade bankbyggnad. Den byggdes för Riksens Ständers bank, senare Sveriges riksbank, under mitten av 1670-talet.
Huset har ritats av tre av Sveriges främsta arkitekter på 1600- och 1700-talet: Nicodemus Tessin den äldre, Nicodemus Tessin den yngre samt Carl Hårleman. Huset uppfördes under en period av 50 år men upplevs ändå vara byggt i ett sammanhang.
Södra bankohusets entréhall i välbevarad barockstil. Foto: Åke E:son Lindman
Järntorget har alltid varit en viktig plats i staden. I kvarteret Pluto, där Södra bankohuset ligger, fanns tidigare det medeltida våghuset. Här vägdes och kontrollerades järn och andra metaller före export.
Bankohuset uppfördes av staden på begäran av Riksens Ständers bank, senare Sveriges riksbank, på Järntorget framför det gamla järnvågshuset. Vågverksamheten hade flyttat till Södra stadsgraven och eftersom man behövde en samlingsplats för stadens handel beslöt Stockholms stad 1661 att "till stadens heder och nödtorfft byggia en ansenlig Beurse på Järntorget". Byggnaden skulle förutom börsen även inrymma bankverksamhet.
Bankhus ritat av Tessin den äldre
De tre arkitekter som medverkade till Södra bankohuset var samtliga hovintendenter under olika perioder. Nicodemus Tessin d ä (1615–81) ritade den äldsta delen mot Järntorget som började uppföras 1676. Det var ett nästan kvadratiskt hus med italienskinspirerad exteriör med port- och fönsteromfattningar i huggen sandsten och säteritak. Den enda förbindelsen mellan våningarna var en spiraltrappa. Huset stod färdigt 1680 och då flyttade banken in.
Södra bankohusets innergård. Foto: Åke E:son Lindman
Tillbyggnad ritad av Tessin den yngre
På 1690-talet fick Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728) i uppdrag att göra ett förslag till en tillbyggnad åt det håll där det gamla våghuset stod. Man ville främst ha bättre förbindelser mellan våningarna och större brandsäkerhet då man förvarade stora värden av sedlar, pantbrev och värdepapper. Tessins förslag bestod av två flyglar och en tvärbyggnad. Nu fick huset en innergård som dekorerades med pilastrar och kapitäl. Tillbyggnaden var färdig 1710.
Hårleman ritar tillbyggnad
Tjugo år senare hade banken brist på förvaringsutrymmen och en ny tillbyggnad diskuterades. Carl Hårleman (1700–53) fick uppdraget att rita tre våningar i tomtens östra del. Arbetet med tillbyggnaden påbörjades 1734. När man väl blivit klar med murarna i tre våningar bestämdes att tillbyggnaden skulle få ytterligare två våningar och en vindsvåning. På så sätt blev den nya byggnaden lika hög som den äldre och fick en likartad fasad.
Norra bankohuset tillkommer
1772 köpte banken det Alardiska huset på norra sidan av Norra Bancogränd. Huset revs och istället uppfördes en tvåvåningsbyggnad efter ritningar av överintendenten Carl Johan Cronstedt, som var en av bankofullmäktiges ledamöter. Huset kallades Norra bankohuset och omfattade efter en tillbyggnad 1816–19 hela kvarteret. Då gjordes också förbindelsegången på andra våningen som förenar byggnaderna.
Södra och Norra bankohusen från Skeppsbron. Foto: Alexandru Babos
Riksbanken kvar till 1905
Bankohusen har i stort sett alltid haft staten som hyresgäst. Sveriges riksbank fanns kvar i båda husen fram till 1905 då de flyttade till en ny byggnad vid Riksdagshuset. Sedan dess har bland andra Televerket, Medelhavsmuseet, Vattendomstolen, Generaltullstyrelsen, Stockholms lotsar och Stockholm Environment Institute haft sina lokaler i Södra Bankohuset. 1994–2017 hade Statens fastighetsverk (SFV) sitt huvudkontor i byggnaden, som är byggnadsminnesmärke sedan 1935. SFV hade även lokaler i delar av Norra bankohuset och använde då förbindelsebron mellan husen.
Grundproblem genom alla tider
Södra bankohuset ligger i Gamla stan i Stockholm och vilar på utfylld mark, liksom ett flertal hus i Gamla stan. Byggnaden har haft sättningsproblem under mycket lång tid. Redan på 1730-talet omnämns sättningsskador och den tredje utbyggnadsetappen kom delvis till för att stötta mittbyggnaden.
Under 2003–2005 gjordes en grundförstärkning och Södra bankohuset renoverades samtidigt. Grunden förstärktes med pålar som fördes ner till fastmark på utlöparen från Brunkebergsåsen. Ombyggnaden av huset utfördes mycket varsamt och innebar en försiktig modernisering av ventilation och elinstallationer.