Vasaminnet

Vad kan du om miljöerna från Vasatiden?

Flera av Statens fastighetsverks kulturmiljöer har formats av Gustav Vasa och hans söner under vasatiden, en tid då det moderna Sverige började ta form. Det är fastigheter som har brukats på många olika sätt, med berättelser och myter som formulerats och omformulerats genom århundradena. De är historiska platser och miljöer – men de är lika mycket en del av framtiden.

Serien berättar hur människor, kungligheter och myndigheter ägnat sig åt minnet av Vasa genom brukande och förvaltning under ett halvt årtusende. Från uppbyggnad och kunglig användning genom förfall, nya användningsområden och restaureringsperioder till dagens besöksmål och moderna brukande.

Roggeborgen

Valet av Gustav Vasa till kung vid riksmötet 1523 skedde i miljön kring Domkyrkan i Strängnäs. Platsen var viktig som medeltida stiftsstad och präglas av byggnader för kyrkans förvaltning och utbildningsväsende. På domkyrkoberget förvaltar Statens fastighetsverk flera byggnader som berättar om detta. Bland annat det gamla biskopspalatset Roggeborgen, där Gustav Vasa troligen bodde vid riksmötet. Sedan 1620-talet har det haft en lång historia som gymnasium och läroverk under 300-år. Idag förs bildningstraditionen vidare genom att Kungliga biblioteket här förvarar den unika boksamlingen från läroverkstiden. Här finns också det spännande brevfyndet från 1520-talet som ger röst åt den omvälvande tiden efter kungavalet.

Ornässtugan

Gustav Vasas flykt genom Dalarna 1520-21 blev upprinnelsen till Statens fastighetsverks Vasaminnen i Dalarna – Rankhyttans kungslada, Ornässtugan, Isala kungslada och monumentet vid Utmelandskällaren. De är minnesplatser som uppmärksammades redan på 1600-talet och de blev några av våra tidigaste besöksmål bland annat tack vare människor som Jacob Brandberg – skaparen av Gustav Vasa-samlingen på Ornäs gård. En gärning som än idag är ett populärt besöksmål.

Tuna kungsgård

Om träd kunde berätta skulle den 600 år gamla eken berätta om Tuna kungsgårds långa historia – om människor och deras brukande av marken vid sjön Roxen i Östergötland. Många kungsgårdar i Statens fastighetsförvaltning har bakgrund i historien om Gustav Vasas brott med kyrkan då han övertog kyrkogods och samlade 100-tals gårdar under kronan. Som adelsman var han en van godsägare och han insåg snabbt att en effektivisering var nödvändig för öka inkomsterna. Lånet från Lübeck i samband med unionsupproret behövde återbetalas och den växande kungamakten behövde försörjas.

De 20-tal kungsgårdar som ännu förvaltas av staten har stora kulturhistoriska värden, men precis som på 1500-talet, är de också viktiga för att producera mat. Med hjälp av dagens arrendatorer på Tuna håller vi det historiska landskapet öppet och tar gården in i framtiden.

Vadstena slott

Gustav Vasa och hans söner lät bygga flera slott och borgar. Därför blev begreppet Vasaslott under 1800-talet ett sätt att berätta om en viktig epok där slotten sågs som nationalklenoder och symboler från den tid då det moderna Sverige blev till.

Vadstena var en av Sveriges största städer på 1500-talet och här låter Gustav Vasa bygga en ny borg. För försvar men också som en tydlig markering mot katolska kyrkan. I Vadstena låg nämligen Sveriges största kloster. Vadstena slott och det tillhörande slottslänet blev ett maktcentrum och kungligt residens för Vasatidens kungar och hertigar. Men slottet hinner uppleva både glansdagar och nedgångar innan det i slutet av 1800-talet blir ett uppskattat besöksmål men även plats för landsarkivet. På landsarkivet finns bland annat ett brev med alldagligt innehåll men som innehåller en mycket avgörande detalj.