Stoppen innebar ofta att man förutom att röra på benen även såg till att tvätta fönsterrutor och lyktor från en mängd döda insekter. Gör man en likadan resa idag uppfattar många att det inte alls är lika många insekter som bragts om livet – en företeelse som kallas för ”vindrutefenomenet”.

Det finns ingen konkret forskning på att just antalet småkryp som dödas av bilar har minskat i antal, men där­emot finns flertalet studier som visar att vi på en global skala bevittnar en massutrotning av insekter. Det finns många orsaker till att insekterna minskar, men två av de främsta i ­Sverige är att deras livsmiljöer och tillgång till föda drastiskt har minskat. 80–90 procent av alla världens växtarter är beroende av pollinering med hjälp av insekter för sin fortlevnad, så när insekterna försvinner får det direkta konsekvenser även för dessa. Värt att tänka på är att 85 procent av vår mat kommer ifrån insektspollinerande växter. Även andra insektsberoende arter såsom fåglar minskar i samma takt som växter.

Erik Andersson

naturvårdsspecialist vid Statens fastighetsverk

Kan man då göra något åt denna bistra utveckling? Som enskild individ kan det kännas övermäktigt, men faktum är att alla kan göra något. Insektshotell och fågelholkar, små sandbäddar och våtmarker bidrar alla i någon form till att gynna den biologiska mångfalden. Har du en egen trädgård kan du undvika att klippa delar av gräsmattan för att ge plats åt blommande växter. Att lämna högar med död ved i någon avskild del av trädgården skapar gynnsamma livsmiljöer för bland annat insekter, mossor och lavar.

Jag vill även slå ett slag för lien. Ett fantastiskt redskap som under lång tid var ett måste för dem som bodde på landsbygden och som under de senaste åren genomgått en slags renässans. Antalet kurser i lieslåtter runt om i landet har ökat rejält i antal under senare år, och på sociala platt­formar och i tidningar delar kunniga med sig om tips och råd.

Mitt intresse började på allvar när jag fick nys om att några grannar hade ett projekt där de restaurerade en gammal igenväxt ängs- och betesmark. Som relativt nyinflyttad i byn och nyfiken på att lära känna grannarna lite bättre, frågade jag om jag kunde hjälpa till. Utrustade med liar och hässjestörar har vi lagt ner mycket arbete och nu, ett par år senare, har platsen återfått sin forna glans och är återigen rik på blomstrande ängsväxter och surrande insekter. Förutom känslan av att faktiskt bidra med något positivt för växt- och djurlivet så har lien även bidragit med en social aspekt som knutit oss grannar närmare varandra. Vill man lära sig slå med lie är mitt tips att kolla upp om det finns lokala kurser. Ett varningens ord bara: när man väl är fast är det svårt att sluta.