Kulturvärden

Sfinxvinge

Vingpartiet ska sättas samman med kroppen, huvud, framben och baktassar. Ju färre gjutdelar desto bättre, men konstruktionsmässig är det en utmaning. Foto: SFV/Claes Olsson

Nygjutna sfinxer

I nära tre år har Lund väntat. Men på gjuteriet utanför Oxie i Malmö finns nu fyra nygjutna sfinxer till taket på Lunds universitetshus.

Att ta fram en stryktålig betong som samtidigt ger möjlighet till ett detaljrikt resultat är ett komplext arbete.

– Den exakta sammansättningen av krossmaterial och gjutsand är extremt viktig. Det är lite som att gå tillbaka till kemilektionerna i skolan. Bland annat så fuktjusterar vi sanden inför varje gjutning och ser till så att vi får exakt rätt mängd luft i betongen, förklarar Kristoffer Mattiasson, vd på företaget Stucco Maestro.

En sfinx är en mytologisk varelse, ett fabeldjur med lejonkropp och människoansikte som främst förknippas med Egypten men även förekommer i andra länders mytologi.

– Just i det här projektet har vi tagit fram en miniatyrmodell av de olika delarna. Det är inget vi gör vanligtvis. Men det har varit nödvändigt för att kunna studera hur armeringen ska placeras, berättar Kristoffer Mattiasson.

De nya sfinxerna är nästintill identiska med originalsfinxerna från 1882, då universitetshuset byggdes. De plockades ner på 50-talet och ett par kopior sattes upp 1993.

– Kopiorna höll bara i cirka 30 år beroende på att betongen och armeringen inte höll tillräckligt god kvalitet. Förhoppningen är att de nya ska hålla i åtminstone 100 år, säger Karl-Johan Neldeborn, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk.

De nya sfinxerna lyfts på plats till hösten.

Universitetshuset i Lund

Universitetshuset i Lund före nedmonteringen av de gamla sfinxerna. Foto: Åke E:son Lindman