Simon Grubbe och Hovdala slott. Illustratör: Beata Boucht
Anekdoten: Grubbes djävulska list
ANEKDOTEN - I februari 1612 trängde Gustav II Adolfs soldater in i Skåne för att kriga mot danskarna. I stridens gränsland låg Hovdala slott där Sivert Grubbe försvarade sin borg med mod och stor krigslist. Sedan 1658 är slottet i svensk ägo, där Grubbes minnestavla än idag påminner om en tid med stora umbäranden.
Krigen mellan Sverige och Danmark var legio under 1500- och 1600-talen. I stridernas gränsland låg Hovdala slott, några kilometer söder om Hässleholm. Ett danskt fäste som de svenska trupperna invaderade i början av 1612 under det så kallade Kalmarkriget.
”I februari trängde Gustav II Adolf in i Skåne, brände 25 kyrksocknar, mördade allt mansfolk och lät sina soldater våldta alla de kvinnor som kom i synhåll”, skriver Sivert Grubbe i sin dagbok.
Nitton år gammal hade Sivert Grubbe ärvt godset och borgen Hovdala 1585 då hans pappa, den danske rikskanslern Eiler Grubbe, avled. Hovdala hade varit i familjens ägo sedan mitten av 1400-talet, i Siverts mammas familj, ätten Laxmand.
Det torn som du här ser stå, förskräckte fienden, då svenskarna skövlade våra fält.
När pappa Eiler avled befann sig Sivert i schweiziska Basel, där han studerade vid universitetet. Han kallades hem för arvskiftet och stannade i hemlandet under en tid. Men 1588 återupptog han sina studier på kontinenten. Året efter var han tillbaka i Danmark för en anställning som sekreterare i det kungliga kansliet i Köpenhamn. Siverts karriär som ämbetsman nådde sin höjdpunkt 1602 då Kristian IV utnämnde honom till hövitsman på Malmöhus slott.
Hovdala låg på en plats som var utmärkt i försvarshänseende, men det hindrade ändå inte angripare från att försöka inta borgen, som när svenskarna kom på ”besök” 1612.
Gustav II Adolfs angrepp på Skåne, där köpstaden Vä jämnades med marken, var ett svar på Kristian IV:s invasion av Västergötland och erövrandet av Kalmar. Hovdala låg ett par mil nordväst om Vä och var klart inom riskzonen för svenskarnas härjningar.
I februari 1612 dök inte helt oväntat soldatesken upp i borgens närhet. Siverts dagbok igen:
”Kom fienden till Hovdala och stack eld på alla mina omliggande böndergårdar, i allt 27 stycken. Två gånger gjorde de angrepp på min gård Hovdala”.
Men borgen med sitt mäktiga porttorn som uppförts år 1600 av Sivert stod emot, inte minst med hjälp av lite krigslist. Under en senare resa i Sverige träffade Sivert en av dem som deltagit i angreppet på Hovdala. Denne trodde att djävulen själv hjälpte borgens försvarare, eftersom svenskarnas skottsalvor inte alls bet på försvararna. Sivert avslöjade då att detta inte var så konstigt eftersom de vakter svenskarna siktade på var uppstoppade gubbar.
1634, ett par år före Siverts död, övergick Hovdala till hans svärson hovmannen Joachim Beck. Denne hade blivit änkeman 1631 då makan Else Grubbe avled i barnsäng 18 år gammal. 1665 köptes Hovdala av Jens Mikkelsen som varit kung Kristian IV:s räntmästare, ansvarig för kungens ekonomi. I samband med att svenskarna erövrade Skåne 1658 hyllade Jens Mikkelsen kung Karl X Gustav, och 1670 utnämndes han till kommissarie vid skattläggningen i Skåne.
Jens Mikkelsen adlades 1687 av Karl XI med namnet Ehrenborg. Familjen Ehrenborg ägde Hovdala i närmare 300 år fram till 1944 då egendomen löstes in av svenska staten.
Men än idag finns ett par påminnelser om familjen Grubbes tid på slottet: dels det i sten huggna alliansvapnet, dels i Sivert Grubbes egen minnestavla över dramatiken 1612:
”Det torn som du här ser stå, förskräckte fienden, då svenskarna skövlade våra fält; kanske tvingade fruktan fienden att fly.”
Källor: Sven Rosborn, Sivert Grubbe och Malmöhus 1602-1613 (2019); Sven T Kjellberg, Hovdala (Slott och herresäten i Sverige, Skåne, 1966); Carl Olaf Bøggild-Andersen, Sivert Grubbe (Dansk Biografisk Leksikon, 1979-1984); sfv.se.