Ambassadörsrollen på Island präglas av att vi känner varandra så väl och att islänningarna är positivt inställda till Sverige och det svenska. Det inverkar förstås på mitt jobb. Det finns inga spänningsfrågor här, berättar Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör på Island.

– Jag försöker att inte fastna i Reykjavik. Mycket i mitt arbete går ut på att resa runt i landet och samarbeta med mindre orter, göra lokala avtryck och bistå islänningar och svenskar som vill bedriva handel med varandra.

 

Svenska ambassadens residens ligger idag i en vacker vitputsad villa från 1924, ritad i klassisk dansk stil.

Köpmansfamiljen Classen önskade en ståndsmässig bostad och Islands store arkitekt Guðjón Samúelsson fick tidigt i sin karriär uppdraget att rita den pampiga treplansvillan.

Elva år senare letade Utrikesdepartementet efter en lämplig plats att inhysa Sveriges representation på Island, och valet föll på treplansvillan i sten, som då var till salu.

Efter en tids funderande bestämde man sig för att huset var för litet för att rymma allt som behövde få plats, och man en lät uppföra en snygg tillbyggnad i funkisstil och med takterrass att fungera som ambassadens kansli.

Kansliet flyttade ut och in i en modern kontorsbyggnad i början av 1980talet. Där innehar man ett helt våningsplan.

– Just nu står utbyggnaden tom. Vi funderar på om vi ska anpassa den till ambassadens mer mjuka värden, kanske bygga om den till en besökslägenhet. Ett annat alternativ är att återställa villan till sitt ursprungliga 1920-talsskick, så som arkitekten tänkte att den skulle se ut, berättar Gustav Vrang, förvaltare av ambassaden på Statens fastighetsverk.

 

Sveriges ambassader och residens ska vara moderna och representativa. De är arbetsytor men ska också representera Sverige på en professionell nivå och hålla genomgående hög standard. Statens fastighetsverks förvaltning av residensvillan skiljer sig från den i andra länder där Sverige har ambassader, då det isländska klimatet kommer med en helt egen uppsättning utmaningar och fördelar.

Varje dag skakas den isländska berggrunden av en mängd pyttesmå jordbävningar. Denna omärkliga påfrestning gör att grund, tätskikt och väggar undan för undan skakas sönder och den salta luften bidrar till nedbrytningen av fasadens puts.

– Vi arbetar med lokala hantverkare och erfarna experter som kan klimatet för att ta hand om residenset på bästa sätt. Att bygga upp goda och förtroliga organisationer kring förvaltningen är det viktigaste i mitt uppdrag, berättar Gustav Vrang

En positiv aspekt av klimatet är att residenset inte behöver värmas upp. Island, med sina varma källor, har obegränsat med varmvatten. Man behöver inte heller kyla ner huset på sommaren, eftersom det aldrig blir riktigt varmt utomhus.

Residensets muromgärdade trädgård är vacker och grön, med frodiga tujahäckar och välskötta gräsmattor. Tomten är terrasserad och mellan de olika nivåerna, där blommor och träd är planterade, finns korta trappor som inbjuder till en liten stunds strövtåg.

Den lokala floran är till stor del densamma som den i norra Sverige och detta återspeglas i trädgården.

– En av få skillnader är bristen på isländska björkar. Vikingarna högg ner dem alla för att använda träet till byggnadsmaterial. Nu pågår en stor återplantering över landet. På residenset har vi anlagt en björkallé som bidrag till återväxten, berättar Sveriges ambassadör Pär Ahlberger.

Det senaste nytillskottet i ambassadens trädgård är annars Solanderträdgården, tillägnad Piteåsonen Daniel Solander, framstående botaniker, forskare och upptäcktsresande som både gick i lära hos Carl von Linné och reste med kapten James Cooks expedition till Nya Zeeland och Australien innan han 1772 steg i land på Island.

Pär Ahlberger har själv bokstavligt talat färdats i Daniel Solanders fotspår. Innan posteringen på Island var Pär Ahlberger Sveriges första ambassadör i hela den södra Stillahavsregionen och stiftade då bekantskap med arvet efter den världskände svensken.

– Daniel Solander är väldigt närvarande och välkänd där, då han stod för det första mötet mellan Stillahavsregionen och Norden. Botaniska trädgårdar, gallerier och vulkanöar är uppkallade efter honom.

Daniel Solander dokumenterade Stillahavsregionens natur och botanik. När han senare följde med en expedition till Island, fortsatte han sitt arbete på samma sätt i det nya landet, ett värv som nu belyses i residensets trädgård och är djupt förankrat i ambassadens arbete.

– Solanderträdgården ska högtidlighålla länken mellan Island och Sverige inom botanik och naturvetenskap och är en enhet som ska uppmuntra till dialog om vår miljö, berättar Pär Ahlberger.

Den nyplanterade björkallén ingår i Solanderträdgården. Där växer också fjällsippor, som både är Islands nationalblomma och Lapplands landskapsblomma, och ett nybyggt växthus förser residensets kök med kryddväxter.

– Fler inhemska isländska växter ska planteras under kommande år och vi samarbetar med den botaniska trädgården i Reykjavik för att nå ut till skolbarn baserat på den unge Solanders nyfikenhet för den lokala naturen.

En utmanande natur ställer höga krav på så väl byggnadskonst som på trädgårdsskötsel, och de långa relationerna mellan Island och Sverige ger att man som ambassadör behöver tänka kreativt för komma med någonting som islänningarna inte redan känner till.

– Island och Sverige som länder har känt varandra och varit vänner i ett millennium. Vi har haft organiserad handel i 400 år och ett vetenskapligt utbyte i 250 år. Det bor 10 000 islänningar i Sverige, många utbildar sig där och flyttar sen hem, en av tio islänningar har bott i Sverige. Då duger det inte att berätta om välkända kulturella fenomen. Jag ville göra någonting annat för att fortsätta och fördjupa ett samtal mellan våra länder som pågått i många hundra år, berättar Pär Ahlberger.

Nu pågår det av ambassaden initierade svenskisländska märkesåret Solander 250 – Bréf frá Íslandi, det mest omfattande samarbetet mellan Sverige och Island någonsin. En tvärkulturellt, tvärvetenskaplig och framåtblickande dialog som involverar ett 40tal partners inom konst och vetenskap.

– Att inrätta en Solanderträdgård på residenset, med den starka koppling den visar på mellan våra länder, är en del av den strategin. Att göra någonting som islänningarna tycker är relevant för dem, inte bara för oss, säger Pär Ahlberger.